Vet ni vad?

Inget Göteborg. Inget Norrland. I jul. Bara vara hemma. Jobba och mysa. Utflykter. Opera. Fika med vänner.

Och till våra släktingar blir "besvikna" över att vi inte kommer, säger jag bara; Vägen mellan Norrland och Stockholm går söderut oxå! Om ni inte visste det, så vet ni det nu.

Vilken fantastisk musikhelg!

Jag kan knappt tro det, men vilken helt underbar musikhelg det har varit! :)

Fredag; Middag på Fasching med helt underbar musik. Inte musik jag lyssnar på i normala fall, men oj så bra det var. Livemusik är nästan alltid bra oavsett om man gillar musiken eller ej. Och fredagskvällen gick verkligen i musikglädjens tecken. Vilken otrolig glädje det var på scenen, man såg riktigt att musikerna älskade att stå där och stämning i publiken var grym. Underbart!

Lördag; En kopp kaffe med Mamma, pappa, barn i Kungsträdgården innan julfesten med mannens jobb. Välkomstdrink på Berns, där vi fick reda på att vi skulle gå på Grand för julbord och Jill Johnson. Jag gjorde ett litet YES! inne i huvudet och hjärtat. Redan när Fredrik sa att vi skulle på julfest i Sthlm i år sa jag; Hoppas det blir Jill på Grand, och så blev det. :D Alla som känner mig vet att jag inte är stor i maten på julbordet, men jag provade sillsalladen som inte var helt fel. Jag höll mig sedan till bland annat den varmrökta laxen och skaldjuren. MUMS! Kanske håller jag på att bli vuxen? -hehee- Jill med stormagen glänste och underhöll oss riktigt bra. Jag har äntligen fått se Jill som jag velat i så många år. Jag kan bara sätta ett stort CHECK för Jill på min lista över artister jag vill se innan jag lägger mig ner för gott. -skrattar-

Idag skiner solen och det blir nog en riktigt skön slappardag! So long!

Just här! Just nu!

Upp och ner, ner och upp! Ja, det är varierat från dag till dag. Som ni kanske märker. Jag är såå medveten om att jag kör på ganska hårt. Veckan i Umeå har varit hård. Som vanligt. Men jag har hunnit träffa underbara vännerna Helena och Helén. OCH jag har fått rå om min underbara lillasyster lite grann. Mysfaktor 10! :)

Bussresan hem gick bra, sov så bra som det går att sova på en buss. Kraschade ner i sängen när jag kom hem vid halv sju och sov ända till kl 10. Mosig men ändå grymt nöjd över att få vakna hemma i Gustavsberg. Lunch i hamnen med min underbara man. Och de som kanske stör sig på att jag kallar honom för min man får leva med det. Jag ogillar att använda ordet sambo, tycker det låter opersonligt och som att man skulle bo med vem som helst. För det gör jag ju inte. Han är inte vem som helst. Han är min man, oavsett om vi är gifta eller ej. Och POJKvän känns inte så aktuellt längre heller. hahaa

Jag har precis avslutat ett samtal. Jobb i december. Underbart att börja få pengar på kontot igen. Och jag gillar ju att jobba högtidshelger så för mig gör det absolut ingenting. Jag tror det är för att det skiljer sig från mängden. Folk är lite snällare, lite vänligare vid högtider. Och det är skönt att bara gå till jobbet, göra det man ska och sedan gå hem. Överlåta ansvaret till andra om något är galet eftersom jag inte har behörighet att göra vissa saker. :) Jag har alltid gillat att jobba och jobba hårt. Det är svårt att ändra på det. Speciellt när man får en liten kick av jobba. Och någon dag ska jag bara jobba för min egen skull. Det är mitt mål. Jag har en dröm som inte är helt omöjlig att genomföra. Eller egentligen två stycken. Och snart är jag klar med skolan. Bara tuta och köra! 


                         Vi två tillsammans

Sommar ute i Stockholms skärgård. Kan man annat än älska det? Och var är vi när sommaren 2010 kommer? Jag har ingen aning. Framtiden är oklar men samtidigt så himla spännande! :)

Nu ska jag slänga in två jobbansökningar innan vi ska iväg på Fasching ikväll. Ha en underbar helg till er alla!

Ur form

Är jag. Är min vardag. Är min omgivning.

Och jag undrar vem som ska bära mig när jag inte själv orkar...

Morgongymnastik




Diplom

Natten tillbringades på en buss. Ytterligare en natt. Det var dock länge sedan nu men jag insåg att jag ta mig faan borde få ett diplom för dessa resor! För resorna är ganska så påfrestande, ialla fall när det är proppfullt. Folk är så rädda att bli utan plats i bussen så de trängs i busskön. Folk som kliver på mitt i natten har svårt att ta hänsyn till personerna som redan sitter på bussen. De slänger sig ner i sätet bredvid en eller tänder lampan i taket. Att man inte sover speciellt bra är kanske ingen nyhet men det blir ju inte bättre med personer som inte kan ta hänsyn.

Nåja, nu är jag här. Veckan är fullspäckad som vanligt när jag är i Umeå. Att jag är laddad för veckan vore en klar överdrift men nu är jag ju här och jag ska göra mitt bästa. Som alltid. Som vanligt.

Timeout

Jag tror alla personer då och då i livet behöver en timeout. Det kan vara timout från alla måsten, det kan vara timeout för att återhämta sig det vill säga vara för sig själv ett tag eller timeout från den vanliga vardagen. Men det kan vara även timeout från vissa personer som man i och för sig älskar och absolut inte vill vara utan i ens liv men som man behöver lite distans till, bara för att sedan kunna uppskatta varandras sällskap igen.

Att ta timeout från någon av sina närmsta är absolut inte det lättaste man gör här i livet, snarare tvärtom. Det är skitsvårt. Men ändå nödvändigt. Jag har haft timeout från bland annat min mamma och jag tror det har varit nyttigt för vår relation. Och om man har ett starkt band med sin mamma, som jag alltid har haft, tror jag att det någon gång i livet är nyttigt med en timeout. Helt enkelt klippa av navelsträngen ytterligare en gång. Jag vet att min mamma alltid finns där för mig, men nu är vi två vuxna kvinnor som möter varandra. Hennes roll som mamma för mig är liksom över. Hon har uppfostrat mig, gett mig tak över huvudet, kläder på kroppen och sett till att jag haft det bra. (Självklart tillsammans med min pappa.)

Orsaken till en timeout kan vara olika för olika personer, men jag tror att man behöver visa sin mamma att man faktiskt klarar sig själv och kan stå på egna ben. OCH att man inte är ett barn längre. Att ha en nära relation med sin mamma i vuxen ålder är självklart inget fel, absolut inte, men man kanske inte alltid ska förvänta sig att ens mamma kan eller ska ställa upp för en. Om ens mamma alltid ställer upp för en, tror jag att man tillslut utnyttjar henne. Medvetet eller omedvetet. Detta kan hända även om hon inte känner sig utnyttjad. Man tänjer gränserna till max om mamman alltid säger ja, ja, ja och man vill helt enkelt se hur långt man kan gå innan hon säger nej.

Men det kan även vara tvärtom. Mamman som alltid betalar dotterns mat eller delar av dotterns räkningar för att mamman tycker; Jag har ju lite bättre ekonomi och kan jag, betalar jag gärna så min dotter får det lite bättre. En vänlig gest som i slutändan kan bli väldigt fel. Dottern känner sig i underläge vilket i längden sliter på deras förhållande och därmed kan det vara nödvändigt med en timeout. Både för mamman och dottern.

Vill man verkligen ha en mor-dotter relation även i vuxen ålder eller vill man kunna mötas som jämlikar precis som man gör med sina vänner? Och behöver ens mamma vara med i alla steg i ens liv? Vill man att ens mamma ska curla för en i vuxen ålder det vill säga att hon ska säga ja till allt man ber henne om? Och behöver en mamma verkligen alltid ställa upp för sina vuxna barn i varje given situation?

Jag vet vad jag vill. Vad vill du?

                          Timeout
                                                                
Bilden kommer härifrån

Tacka mig

Om ni inte vet vem ni ska tacka, tacka mig! :D

För du betalar väl din tv-licens? I do!

Årets julklapp 1996 - Internetabonnemanget



Någon som kommer ihåg Internets genomslagskraft i de svenska folkhemmen? Vi surfade runt på Altavista och hade ungefär tusen disketter för att installera Internet, det vill säga modemet, in i våra dator. Vi har kommit en liten bit sedan dess eller hur?!

Har vinden vänt?

Det går inte att beskriva den här årstiden på bättre sätt. Klicka på länken! Samtidigt som det bara är grått, grått, grått mest hela tiden känns det ändå som att vinden håller på att vända. Jag tillåter mig faktiskt att ta det lugnt samtidigt som jag får grymt mycket saker gjorda. Jag börjar känna mig glad igen och anledningen är kanske; att jag faktiskt tar det lugnt på kvällarna och tar jag bara en dag i taget så kommer allt att gå vägen. För hur det än är, så gör jag mitt bästa mest hela tiden, i alla uppgifter jag tar mig an. Ibland går det vägen, ibland inte.

Jag ska inte mörka att mannen faktiskt stoppar mig ibland när det går lite väl överstyr med saker och ting. Att han faktiskt säger; Men du har ju gjort så mycket idag, ta det bara lugnt och kör inte slut på alla batterier på en och samma gång. Och vet ni? Jag har faktiskt börjat lyssna på det örat. Ibland går det bra och ibland mindre bra.

Jag klappar mig själv på axlarna idag och pausar mitt skolarbete med en välbehövlig lunch.

Självdisiplin

Självdisiplin nivå 10 intas. Nu ska det avverkas skolarbete i löpande takt så papper och böcker yr runtom mig. För hur det än är, bästa dämpningen av ångest är genom ens aktiva handling! Helt enkelt att ta tag i saker och ting. Och det är det jag nu ska göra!

Konsten att döda tiden

Vill ni ha tips på konsten att döda tiden? Läs då detta inlägg.

Under allt för lång tid har jag missbrukat min tid framför datorn. Men nu har jag bestämt mig för att det faan får vara nog! Det har helt enkelt blivit ett stressmoment och lett till ett beroende. Ett beroende bryter man inte bara rakt av, det krävs nedtrappning. Men jag tror att vill man ha en förändring så ser man till att skaffa det, vilket jag nu ska göra! Vill man ha förändring i sitt liv, ja, då är det bara se till att man gör det. Och det finns aldrig "rätt" tid att göra det, för det finns alltid anledningar eller orsaker att skylla på att sluta med ett beroende eller som i mitt fall; använda min tid på helt fel sätt. På så sätt ska jag slippa känna stressymtomen från denna älskade och hatade maskin. Här kommer mina tips!

Om du alltid vill vara maximalt informerad, var uppkopplad! Hela tiden! Surfa runt på bloggar du läser, hemsidor eller varför inte döda din tid på Facebook?! Fackbook kan vara bra på många sätt, men samtidigt så jävla patetiskt! Känner du att du inte får nog med uppmärksamhet eller bekräftelse är det senaste att rada upp (bra och dåliga) egenskaper med hjälp av nummer och därefter ska ens vänner beskriva en med hjälp av dessa nummer. Och vem skulle beskriva sin vän eller en bekant med saker som dum, sinnessjuk, irriterande etc? Ingen normal person ialla fall. Och vill du sabba din dator och därmed bli hyperstressad, kom ihåg detta är även konsten på hur du ska bli sönderstressad, ladda hem alla funktioner som finns på Facebook. Garanterat får du såsmåningom något virus på din kära dumburk, och nu pratar jag inte om svininfluensan.  

Ett annat tips hur du dödar din tid, förutom att alltid vara maximalt informerad, är tillbringa hela dagarna till att surfa runt på olika sidor. Om och om och om igen. Fråga dig själv då; Hur mycket hinner uppdateras på dessa relativt få minuter som det tar att gå igenom alla sidor som du besöker regelbundet? Eller varför inte starta upp MSN och prata om ingenting med en vän eller två eller tre samtidigt. Under tiden du pratar med dina vänner kan du samtidigt springa mellan datorn och eventuellt hushållssysslor. För vissa är detta ett bra stressmoment, för du vill väl inte verka otrevlig genom att inte svara direkt? Ett bra sätt att slita på hälsan, garanterat!

Som jag sa; Nu får det vara nog! Jag uppdaterar självklart bloggen. Jag älskar min blogg! Men det andra ska jag nu på allvar ta och trappa ner på. Jag tror att det inte är bra för hälsan, precis som att röka eller snusa eller dricka för mycket alkohol inte heller är bra för hälsan. Och det finns alltid något man kan skylla på för att inte sluta med dåliga vanor men finns viljan där så klarar man det!

M.I.A. - "Paper Planes"



Slumdog Millionaire - se filmen! Helt klart sevärd!

På tal om böcker...

...så damp det ner ett paket från min bokvän idag. Tydligen vill hon skrämma mig ordentligt för det var den här boken som kom med posten. Buuuuuu!  

Helena och jag diskuterar alltid böcker när vi träffas och vi lånar ofta böcker av varandra. Ett bra sätt för att ens böcker ska bli lästa mer än en gång. :) (För att hänvisa till föregående inlägg.)

Bibliotek

Innan min lunchdate med Josefa idag, smet jag in på Gustavsbergs bibliotek. Så fort jag stiger in genom dörrarna på ett bibliotek glömmer jag tid och rum. Jag kan vandra runt hur länge som helst. Nästan. Med mig hem idag fick två böcker följa med. Jag har länge tänkt att jag ska försöka mig på någon nobelpristagare i litteratur, så det fick bli 2003 års nobelpristagare J.M. Coetzees bok Ett dåligt år. Den andra boken blev Tusen strålande solar av Khaled Hosseini som även skrivit Flyga drake.

Hursomhelst, på vägen hem tänkte jag på vilken underbar konstruktion bibliotek egentligen är. Mängder med böcker (och tidningar) i systematisk ordning. Hur lätt som helst att hitta om man söker något speciellt. Eller bara strosa runt, titta sig omkring, kanske stöter man på något som man inte trodde sig hitta och man kan bli en eller flera kunskaper klokare tack vare detta. Att vi sedan återanvänder böckerna om och om igen är ju faktiskt helt fantastiskt ur miljösynpunkt.

Jag älskar böcker och jag har genom åren köpt massor av böcker. Jag skulle gärna ha ett rum med bara böcker senare i livet, det har jag velat länge. Men på senare tid har jag ställt mig frågan; till vilken nytta egentligen? För handen på hjärtat så är det inte många böcker jag har läst mer än en gång. Och det här att man ska ha bara för att, ställer jag mig mer och mer kritisk till. Och inte bara till detta med böcker utan till andra saker också.

Vi skapar alltför ofta ett behov som vi egentligen inte behöver ha. Materiella ting som vi lägger massor av energi på. Tack, men nej tack! Min energi och tid är för värdefull för att sköta om massor med materiella ting. Döda ting som vi ska sköta om. Och vi behöver ställa oss frågan; blir vi verkligen lyckligare med alla dessa materiella ting som samhället "kräver" att vi ska ha? Jag tror det är tvärtom. Ju mer saker vi äger, desto olyckligare blir vi. Just för att vi inte kan prioritera vad som är viktigast i livet. Vi tappar helt enkelt förmågan att se vad som är viktigt här i livet. För det viktigaste i livet är inte att ha en tv i varenda rum eller en dator för varje familjemedlem eller tusen prydnadssaker eller bokhyllor fyllda med mängder av böcker.

Så var vill jag komma med detta inlägg? Från bibliotek till materiella ting? Jo, när det väl kommer till kritan är materiella ting ingenting att ha, vilket man ofta upptäcker när något dramatiskt händer eller när man är nere i en svacka.  Det är då man får upp ögonen för vad som är viktigast här i livet. Prioritera om, helt enkelt. Det kan vara att läsa en bra bok. Ta en fika med en vän eller två. En promenad ute i naturen. Och så vidare. Alternativen är oändliga.

För det, mina vänner, det är riktig livskvalité! :)

Made of steel

I vissa ögonblick tror jag att jag är gjord av stål. Inget kan rubba mig. Jag kan bära världens problem och bekymmer på axlarna utan att sjunka ner ens det minsta i marken som jag står på.

Det är så jag vill att världen ska se ut.

Verkligheten är bristare. Ju mer jag lastar på mina axlar desto djupare sjunker jag ner i marken. Och jag vaknar inte upp förrän jag knappt kan andas längre. Andnöden gör att jag kravlar mig upp och drar mig undan i hemmets sköna vrå. För att hämta krafterna igen. Men när återhämtningen är slutförd tror jag återigen att jag är gjord av stål och cirkeln är sluten.

När ska jag lära mig?

Carolina Wallin Pérez - "Pärlor"



Carolina Wallin Pérez gör covers på Kents låtar och jag bara älskar hennes versioner. Lite jazzigt precis som jag vill ha det. Jag har ännu bara hört två av låtarna hon har spelat in, Pärlor och Ingenting. Så mitt tips är; tänd lite ljus, kryp upp i soffan, kanske med en kopp te och bara njuta av hennes musik i höstmörkret. :)  

Söndagslyx...

...är att kliva upp tidigt, ta en promenad runt hamnområdet och på hemvägen slinka in på det lokala caféet för att köpa hem frukostbröd.

Robert Broberg



Helgens planer är; Övernattning i Uppsala. Se Robert Broberg som är ordvitsarnas kung. Äta god mat. Mysa och bara ha det bra. Jag tror det blir bra. Riktigt bra! :)

Godis är gott!

                     Godis ska vara gott!

Speciellt när det är fritt från massor konstiga tillsatser och färgämnen. Jag blev superglad när jag såg att Konsum nere i Gustavsbergs centrum tagit in ekologiskt godis i sitt sortiment. På baksidan av påsen står det bland annat att smaken av apelsin kommer från en ekologisk apelsin. En apelsin som inte har besprutas med bekämpningsmedel. Smaken är alltså inte framställd på konstgjord väg. Den gula färgen kommer även den från apelsinen. En riktig apelsin alltså! 

Passande är att Hallå P3 tar upp våra matvanor just nu. Socker och fett i vår mat leder till depression har en ny undersökning visat. Som en parantes så äter vi svenskar 17 kilo godis per år. Men när man väl äter kan man väl ändå äta godis som innehåller naturliga ämnen och inte massor av konstgjorda ämnen? 

I allt större utsträckning köper jag ekologiska matvaror. Bananer besprutas fulla med olika kemiska bekämpningsmedel. Som vi sedan får i oss. Tack, men nej tack! Jag har ännu inte sett filmen Bananas men den är säkert väldigt givande. Bananerna jag köper numera är nästan alltid kravmärkta. Och visst är det dyrare, och jag förstår att alla inte har råd att köpa det som är dyrare. Det är inte alla gånger jag gör det heller. Men någon gång då och då kan man väl lägga en eller två kronor till på sin mat, bara för att bidra till just det segmentet på marknaden.

För mig har det blivit mer naturligt att köpa och leta efter ekologiska varor när jag handlar. Som igår när jag skulle köpa mjölk och såg att det inte fanns ekologisk mjölk blev jag faktiskt lite besviken. Och för att nämna en annan sak; mitt favoritkaffe är både krav- och rättvisemärkt. Och hur det än är, så känns i alla fall mitt samvete lite bättre om jag kan bidra till något bra när jag konsumerar. Och jag vet att det finns rapporter och dokumentärer om att dessa pengar inte kommer till bönderna med mera. Fruktansvärt, men samtidigt måste jag som konsument kunna lita på märkningarna som förekommer på marknaden och att kontroller genomförs för att märkningens krav uppfylls.

Om du vill läsa lite mer om en hållbar livsstil kan jag rekommendera tidningen Camino. Jag har precis börjat prenumera på den och den ger tips på hur vi kan bidra till en hållbar utveckling. Det är tips på mat, resor, kläder med mera. Riktigt bra!

En kan inte göra allt, men vi alla kan göra lite för att bidra till en uthållig utveckling.

Vad var det som hände?

Bägaren rann över idag...  Och jag har ingen som helst aning vad som hände. Men rann gjorde det... Och det ordentligt! Och det rinner fortfarande...

Och det var mycket som blev fel...vilket inte alls var min avsikt, absolut inte. Nåja, det är väl bara ta en handduk och torka upp allt det blöta...

Men jag undrar fortfarande; VAD FAAN HÄNDE?!