Pilatesboll
Jag har en pilatesboll hemma som jag tränar på för att träna upp ryggen eller egentligen är det bålstabiliteten jag tränar. Så när jag såg den här bilden i gårdagens SvD kunde jag inget annat än att dra på smilebanden och skratta gott. På kvällen visade jag den till Fredrik och även han brast ut i skratt. Och hela bilden visar att det handlar om inställning. Enjoy!
pssst! Min boll är blå, inte rosa.
Taggarna utåt
Jag vet. Jag har taggarna utåt just nu. Jag låter hårdare än vad jag egentligen är. Och jag är väl medveten om det. Jag blir så här när det är (för) mycket att göra. Inte en ursäkt, bara en förklaring.
Men något som stör mig oavsett om jag har mycket att göra eller ej, är personer som ALLTID verkar vara less och trött. Eller uttrycker de sig bara när de uppnår detta trista tillstånd? Men det beror mycket på mig också, eftersom jag är som en svamp när det kommer till personers sinnestämning. Därför vill jag helst undvika personer som påverkar mig negativ. Kom igen, kan man verkligen alltid vara less och trött på livet? För hur det än är, oavsett om livet verkar becksvart så finns det alltid ljuspunkter. Lyft bara på huvudet så finns de närmare än man tror.
Nåja, jag må ha taggarna utåt, men mycket roligt har hänt i helgen. Middag ute i fredags. Mums! Tack, Maria! :) Fika med de underbara vännerna Kina, V och Mary på lördagen. När jag kom hem var allt kakel borta från väggen i köket. Bra jobbat, älskling! Igår sprang vi till Bygg-Ole måååånga gånger. Bland annat bar vi gipsskivor från Mölnvik till hemmet på höjden. Det måste ha sett väldigt roligt ut. Men vad gör man när man inte har tillgång till en bil? Jo, man bär! Bänkskivan är på plats, vattnet är inkopplat och hålen i väggen är reparerade och spacklade. Superfint blev det och vi är så nöjda redan nu. Det blev lite fel igår när jag lät hårdare än vad som var tänk mot min svärmor. Men jag har bett om förlåtelse och hon godtog den. Tur! :)
Nu, åter till hemtentan som snart är klar. Tjohooo!
Men något som stör mig oavsett om jag har mycket att göra eller ej, är personer som ALLTID verkar vara less och trött. Eller uttrycker de sig bara när de uppnår detta trista tillstånd? Men det beror mycket på mig också, eftersom jag är som en svamp när det kommer till personers sinnestämning. Därför vill jag helst undvika personer som påverkar mig negativ. Kom igen, kan man verkligen alltid vara less och trött på livet? För hur det än är, oavsett om livet verkar becksvart så finns det alltid ljuspunkter. Lyft bara på huvudet så finns de närmare än man tror.
Nåja, jag må ha taggarna utåt, men mycket roligt har hänt i helgen. Middag ute i fredags. Mums! Tack, Maria! :) Fika med de underbara vännerna Kina, V och Mary på lördagen. När jag kom hem var allt kakel borta från väggen i köket. Bra jobbat, älskling! Igår sprang vi till Bygg-Ole måååånga gånger. Bland annat bar vi gipsskivor från Mölnvik till hemmet på höjden. Det måste ha sett väldigt roligt ut. Men vad gör man när man inte har tillgång till en bil? Jo, man bär! Bänkskivan är på plats, vattnet är inkopplat och hålen i väggen är reparerade och spacklade. Superfint blev det och vi är så nöjda redan nu. Det blev lite fel igår när jag lät hårdare än vad som var tänk mot min svärmor. Men jag har bett om förlåtelse och hon godtog den. Tur! :)
Nu, åter till hemtentan som snart är klar. Tjohooo!
Will Ferrell - The landlord
Will, en av mina absoluta favoriter. Och om ni inte har sett filmen Stranger than fiction, se den!
För långt bort
Hade jag kunnat skulle jag komma förbi med fika och godis, frukt och dricka. Krama om dig. Trösta dig lite. Kanske inte säga så mycket. För i vissa stunder här i livet räcker inte orden helt enkelt inte till.
Men nu bor du för långt bort från mig, eller är det jag som bor för långt bort från dig?
Men nu bor du för långt bort från mig, eller är det jag som bor för långt bort från dig?
Erik Hassle - "Don't bring flowers"
"Don't bring flowers after I´m dead, save your givnings for the living instead"
Besviken
Ibland blir jag så himla besviken på personer som står mig nära. Och det känns... Just för att de står mig nära. Ju närmre de står mig, ju mer besviken blir jag när de agerar på ett sätt som jag inte förväntade mig.
Med de orden avslutar jag en bra och mysig söndag med ett leende på läpparna men även med ett litet sting av besvikelse och ledsamhet i hjärtat.
Sov gott alla ni där ut i stora vida världen! Ses eller hörs någon annan dag!
Med de orden avslutar jag en bra och mysig söndag med ett leende på läpparna men även med ett litet sting av besvikelse och ledsamhet i hjärtat.
Sov gott alla ni där ut i stora vida världen! Ses eller hörs någon annan dag!
Skräckministeriet 2009
Så var det den stora frågan här. Var ska julen firas? Eller firas och firas. Jag firar faan inte julen. Jag vill helst stryka decembermånad från kalendern, ge oss hellre en extra julimånad med sol och värme. ;) Och varför ogillar jag då denna tid på året? Jo, jag ska säga er det! För att det handlar om att vi bara ska konsumera, konsumera och konsumera lite till! Det är överflöd av julklappar. Barn som sitter i mängder av klappar och är tokless innan de ens öppnat alla klappar. Fy! Och sen, julmaten är ju INTE ens GOD!
Jag har en skräckjul där barnen slet upp alla sina julklappar utan att ens veta vad de egentligen fick eller från vem. Och det värsta var att de vuxna satt och hejade på. Som att det var någon slags tävling! Eller föräldrar som ger ens barn helt otänkbara julklappar enligt min mening. Det har varit mobiltelefoner fastän de redan har en som fungerar alldeles utmärkt men de får en ny bara för att den nya är mer "inne" nu. Och sedan undrar föräldrarna hur de har kunnat få så otacksamma barn. Ja, kanske för att man alltid har serverat barnen det bästa hela tiden fast man egentligen inte haft råd alla gånger. Barnen har helt enkelt fått allt de pekat på. Och kanske lite mer än det ibland...
Eller som jag läste på en internetsida; En förälder som bad om tips vad denne skulle köpa till sin 9-åring och en annan föräldrer som svarar; En bärbar dator till min 11-åring. Tror föräldrar/vuxna verkligen att de gör barnen en tjänst när de ger barnen massor med dyra kapitalvaror? Hur blir det när barnen flyttar hemifrån och kanske pluggar eller lever på en icket så bra lön till att börja med. Hur ska barnen då klara av att uppnå detta behov som vuxna har skapat åt dem? Ja, kanske föräldrarna sticker åt dem pengar så de kan klara sig att bibehålla sitt behov av dyra kapitalvaror. Men då lär barnen sig aldrig att stå på egna ben, vilket är jävligt tragiskt. Och varför ska vi ens ge varandra julklappar? Vi har ju inte ens mage att vara nöjda över de klappar vi får. Förra julen visade statistik att hälften var missnöjd med de julklapparna de fått. Vi byter istort sett bara pengar med varandra. Vad säger det om oss? Helst ska vi väl vara med i butiken när någon ska köpa julklappen åt oss så att det verkligen blir rätt.
Allt vad julen handlade om förut, finns inte längre helt enkelt. Jag kan mysa till lite när jag ser Emil i Lönneberga när de firar jul, då minsann var det matfest. Förr i tiden hade de inte tillgång till den goda mat som vi har tillgång till varje dag. Idag är det bara att gå till mataffären och handla. I dagens Sverige behöver de flesta faktiskt inte vara hungriga. Eller som i Saltkråkan när barnen får varsin julklapp. Nu låter jag väl gammal som gatan men när jag såg det programmet som liten flicka tyckte jag att det var märkligt att de bara fick en julklapp. Det var DÅ på åttitalet. Tänk bara vad barnen idag ska tycka. OBS! Grov generalisering.
Kanske jag är vrång och tjurig, men jag tänker inte delta i detta vansinne som julen faktiskt är.
Jag ska stå över allt vad detta heter i år (precis som jag gjorde förra året). Ikväll har jag (vi) försökt leta upp om det är någon restaurang här i stan som har öppet på julafton. Jag ska ringa runt lite i veckan. Men sedan tittade vi även på om vi skulle åka till Göteborg, men det är samma där, något måste vara öppet för att det ska vara värt att åka dit. Tips någon?
Så! Nu är gallan spydd och det känns betydligt bättre. ;)
Jag har en skräckjul där barnen slet upp alla sina julklappar utan att ens veta vad de egentligen fick eller från vem. Och det värsta var att de vuxna satt och hejade på. Som att det var någon slags tävling! Eller föräldrar som ger ens barn helt otänkbara julklappar enligt min mening. Det har varit mobiltelefoner fastän de redan har en som fungerar alldeles utmärkt men de får en ny bara för att den nya är mer "inne" nu. Och sedan undrar föräldrarna hur de har kunnat få så otacksamma barn. Ja, kanske för att man alltid har serverat barnen det bästa hela tiden fast man egentligen inte haft råd alla gånger. Barnen har helt enkelt fått allt de pekat på. Och kanske lite mer än det ibland...
Eller som jag läste på en internetsida; En förälder som bad om tips vad denne skulle köpa till sin 9-åring och en annan föräldrer som svarar; En bärbar dator till min 11-åring. Tror föräldrar/vuxna verkligen att de gör barnen en tjänst när de ger barnen massor med dyra kapitalvaror? Hur blir det när barnen flyttar hemifrån och kanske pluggar eller lever på en icket så bra lön till att börja med. Hur ska barnen då klara av att uppnå detta behov som vuxna har skapat åt dem? Ja, kanske föräldrarna sticker åt dem pengar så de kan klara sig att bibehålla sitt behov av dyra kapitalvaror. Men då lär barnen sig aldrig att stå på egna ben, vilket är jävligt tragiskt. Och varför ska vi ens ge varandra julklappar? Vi har ju inte ens mage att vara nöjda över de klappar vi får. Förra julen visade statistik att hälften var missnöjd med de julklapparna de fått. Vi byter istort sett bara pengar med varandra. Vad säger det om oss? Helst ska vi väl vara med i butiken när någon ska köpa julklappen åt oss så att det verkligen blir rätt.
Allt vad julen handlade om förut, finns inte längre helt enkelt. Jag kan mysa till lite när jag ser Emil i Lönneberga när de firar jul, då minsann var det matfest. Förr i tiden hade de inte tillgång till den goda mat som vi har tillgång till varje dag. Idag är det bara att gå till mataffären och handla. I dagens Sverige behöver de flesta faktiskt inte vara hungriga. Eller som i Saltkråkan när barnen får varsin julklapp. Nu låter jag väl gammal som gatan men när jag såg det programmet som liten flicka tyckte jag att det var märkligt att de bara fick en julklapp. Det var DÅ på åttitalet. Tänk bara vad barnen idag ska tycka. OBS! Grov generalisering.
Kanske jag är vrång och tjurig, men jag tänker inte delta i detta vansinne som julen faktiskt är.
Jag ska stå över allt vad detta heter i år (precis som jag gjorde förra året). Ikväll har jag (vi) försökt leta upp om det är någon restaurang här i stan som har öppet på julafton. Jag ska ringa runt lite i veckan. Men sedan tittade vi även på om vi skulle åka till Göteborg, men det är samma där, något måste vara öppet för att det ska vara värt att åka dit. Tips någon?
Så! Nu är gallan spydd och det känns betydligt bättre. ;)
Utropstecken och förkortningar
Min vän Helena skriver på sin blogg idag om förkortningar. Det fick mig att tänka på en liten notis jag läste tidigare i veckan, dock inte om förkortningar men om utropsteckets ökning på Internet, men även om ett inlägg jag gjorde i våras angående utropstecknet.
Notisen sa ialla fall att "Utropstecknen förökar sig på internet och i sms, liksom punkter och smileys. Nu sträcker forskarna upp ett förmanade pekfinger. Enligt senaste Språktidningen varnar Språkrådet för utropsinflation. Använder man dem för mycket, har de snart förlorat sin kraft, skriver rådet - och avslutar meningen med ett !."
Tänk på det nästa gång du ska sätta x antal ! efter en mening. Kanske räcker det med ett istället för tio stycken... En uppmaning till alla; sluta missbruka språket!
Notisen sa ialla fall att "Utropstecknen förökar sig på internet och i sms, liksom punkter och smileys. Nu sträcker forskarna upp ett förmanade pekfinger. Enligt senaste Språktidningen varnar Språkrådet för utropsinflation. Använder man dem för mycket, har de snart förlorat sin kraft, skriver rådet - och avslutar meningen med ett !."
Tänk på det nästa gång du ska sätta x antal ! efter en mening. Kanske räcker det med ett istället för tio stycken... En uppmaning till alla; sluta missbruka språket!
Ännu en vecka
Ryggen har blivit bättre. Badhuset har jag ännu inte besökt men bara det att röra på sig (eller försöka ialla fall) när man har så ont att man bara vill dö, gör faktiskt det hela bättre. Betydligt bättre!
Och herregud, det är redan torsdag! Och arbetsdagen är snart över. Det har blivit mycket läsande och mycket skrivande i veckan. Jag har nästan hunnit med det jag hade tänkt, men ändå är det en hel del kvar. Pust! :D Men det är ganska kul ändå. Jag har alltid tyckt att man lär sig betydligt mer vid hemtentor och hemuppgifter än vid en salstenta, så det är inte så farligt ändå. Kunskapen ska man väl ha livet ut...
Hursomhelst så rev vi kaklet vid lilla bänken i början av veckan och igår la vi på skivan. Så himla fint det blev! :D Målet för helgen är att få dit den stora skivan. Jag återkommer med besked om så blev fallet. Rörigt är det överallt. Inte min starka sida, men jag hoppas att det kommer gå ganska fort med projektet Köket, så jag sätter på mig skygglapparna och undviker att titta åt sidorna.
Tiden räcker inte till riktigt... Jag vill ha fler timmar på dygnet... Men jag har mina älskade listor, det är bara att bocka av, då ser jag faktiskt händer något och att jag får känna mig lite duktig. :) Nåja, imorgon är det fredag och lunchdate med Josefa. Det var alldeles för länge sedan vi träffas så det ska bli riktigt kul.
Nu ska jag ut i det vackra höstvädret, mina näthinnor behöver nämligen lite sol. :)
Välj glädje i livet!
Och herregud, det är redan torsdag! Och arbetsdagen är snart över. Det har blivit mycket läsande och mycket skrivande i veckan. Jag har nästan hunnit med det jag hade tänkt, men ändå är det en hel del kvar. Pust! :D Men det är ganska kul ändå. Jag har alltid tyckt att man lär sig betydligt mer vid hemtentor och hemuppgifter än vid en salstenta, så det är inte så farligt ändå. Kunskapen ska man väl ha livet ut...
Hursomhelst så rev vi kaklet vid lilla bänken i början av veckan och igår la vi på skivan. Så himla fint det blev! :D Målet för helgen är att få dit den stora skivan. Jag återkommer med besked om så blev fallet. Rörigt är det överallt. Inte min starka sida, men jag hoppas att det kommer gå ganska fort med projektet Köket, så jag sätter på mig skygglapparna och undviker att titta åt sidorna.
Tiden räcker inte till riktigt... Jag vill ha fler timmar på dygnet... Men jag har mina älskade listor, det är bara att bocka av, då ser jag faktiskt händer något och att jag får känna mig lite duktig. :) Nåja, imorgon är det fredag och lunchdate med Josefa. Det var alldeles för länge sedan vi träffas så det ska bli riktigt kul.
Nu ska jag ut i det vackra höstvädret, mina näthinnor behöver nämligen lite sol. :)
Välj glädje i livet!
Ett skott i ryggen
Dagen började med en fruktansvärd smärta. Hmmm, ryggskott igen! Bara att ta lite tabletter och försöka röra sig så mycket som jag bara kan. Pilatesbollen kom fram och imorgon blir det simning på badhuset. Med lite bastubadande efteråt. Tack Lise-Lotte för distribution av tabletter. -skrattar-
Nåja, det är bara att gilla läget. Ta fram böckerna och plugga som fan! -hehee-
För om jag får välja, och det får jag, mellan att skratta eller gråta så väljer jag att skratta. Genom att välja glädje så strömmar endorfinerna genom min kropp och bara därigenom mår jag sååå mycket bättre. :D
Välj ditt liv!
Nåja, det är bara att gilla läget. Ta fram böckerna och plugga som fan! -hehee-
För om jag får välja, och det får jag, mellan att skratta eller gråta så väljer jag att skratta. Genom att välja glädje så strömmar endorfinerna genom min kropp och bara därigenom mår jag sååå mycket bättre. :D
Välj ditt liv!
Jag vill landa
Jag vill landa. Jag vill känna att jag inte ständigt är på väg någon annanstans. Jag har landat i mig själv, nu vill jag landa i mitt liv, i ett hem där jag kan landa och känna att här kan jag bo ett tag. Jag vill landa, det spelar egentligen inte så stor roll var det blir, bara att jag får känna att jag landar och inte ständigt är på väg till nya hem hela tiden. Jag har tappat räkningen på hur många hem jag har haft i mitt liv, bara i Umeå blev det väl 7-8 stycken på knappt 12 år.
Jag längtar efter min familj, jag längtar efter Luleå, jag längtar efter att få komma hem ett tag. Och jag hoppas att det blir snart, snart, snart. Jag VET att det blir snart. Jag vill träffa min familj ofta, det blir alldeles för sällan. Tiden bara rusar i väg och jag hinner inte riktigt med.
Jag vill landa...
Jag längtar efter min familj, jag längtar efter Luleå, jag längtar efter att få komma hem ett tag. Och jag hoppas att det blir snart, snart, snart. Jag VET att det blir snart. Jag vill träffa min familj ofta, det blir alldeles för sällan. Tiden bara rusar i väg och jag hinner inte riktigt med.
Jag vill landa...
Resursfördelningsteori C. CHECK!
Jag har slitit som ett djur under september månad med pluggandet inför tentan i resursfördelningsteori C.
Och när jag tittade på en gammal tenta blev jag lite fundersam...för...vad fan hade jag skrivit... Om jag säger så här; Om det det stod mellan A och B och svaret var A så har jag svarat B. Smart va? ;) Men nu har jag ett godkänt på den kursen och jag kan inte mer än bara LE! :)
Beviset finns här:
Vacker text eller hur? :D
Min plan som jag har gjort över hösten går än så länge enligt mina planer. Eller jag kanske ska säga efter att jag fick revidera planen... -hehee- En fullspäckad och spännande höst! :D Det är så härligt när jag ser att blod, svett och tårar faktiskt ger ett bra resultat. :D Nu fick jag en spark i baken i rätt riktning. En riktig energikick! Nu kör jag på! Tjohoo! Nu tar jag (och Emma) tag i uppsatsen. Igen. Ska vi säga att det är sista gången nu, Emma? Bra! Vi går upp med den nu under hösten. Det röstar jag för ialla fall. Böcker är lånade och nerpackade. Nu väntar 3 veckor hemma i Gustavsberg! Helt, helt underbart! :D
I påskas fick jag höra; "Lisa är som en bullterrier!" vilket jag tog som en kompimang såklart! Jag vet att jag är tjurig. När jag biter mig fast, släpper jag inte taget i första taget! -skrattar- Att ge upp finns inte på min världskarta!
Resursfördelningsteori C. CHECK! :D
Och när jag tittade på en gammal tenta blev jag lite fundersam...för...vad fan hade jag skrivit... Om jag säger så här; Om det det stod mellan A och B och svaret var A så har jag svarat B. Smart va? ;) Men nu har jag ett godkänt på den kursen och jag kan inte mer än bara LE! :)
Beviset finns här:
Vacker text eller hur? :D
Min plan som jag har gjort över hösten går än så länge enligt mina planer. Eller jag kanske ska säga efter att jag fick revidera planen... -hehee- En fullspäckad och spännande höst! :D Det är så härligt när jag ser att blod, svett och tårar faktiskt ger ett bra resultat. :D Nu fick jag en spark i baken i rätt riktning. En riktig energikick! Nu kör jag på! Tjohoo! Nu tar jag (och Emma) tag i uppsatsen. Igen. Ska vi säga att det är sista gången nu, Emma? Bra! Vi går upp med den nu under hösten. Det röstar jag för ialla fall. Böcker är lånade och nerpackade. Nu väntar 3 veckor hemma i Gustavsberg! Helt, helt underbart! :D
I påskas fick jag höra; "Lisa är som en bullterrier!" vilket jag tog som en kompimang såklart! Jag vet att jag är tjurig. När jag biter mig fast, släpper jag inte taget i första taget! -skrattar- Att ge upp finns inte på min världskarta!
Resursfördelningsteori C. CHECK! :D
Lillasyster och jag
I brist på liv så lägger jag upp lite kort från i somras...
En helt underbar kväll
Jag pratar självklart om lördagskvällen. Jag lever på det fortfarande... Helt underbart trevligt var det! Trevliga och glada vänner, god mat och dryck, skratt och prat i stora doser.
Förberedelserna hade pågått hela dagen istort sett. Som två packåsnor var F och jag från matbutiken och systemet. Varsin proppfylld ryggsäck, två påsar från matbutiken och 3 påsar från systemet. Ja, vad gör man? Det är bara slänga på sig sin ryggsäck och traska iväg. Och även om vi gärna vill skaffa bil, så klarar man sig väldans bra utan bil oxå. :P
Väl hemma förberede vi fläskfiléen och kycklingen. Städning och undanröjning av saker och ting. Tvagning av oss båda. Sedan satte vi igång med maten. Ojojoj, så himla roligt! Jag älskar att laga mat och det var spännande att bjuda på buffé. Det krävs lite extra tankeverksamhet för att allt ska bli klart samtidigt. En utmaning helt enkelt. Och det blev så himla gott! Och det är kul när vi får beröm över att det var gott oxå! :D Jag tar på mig lite mer av äran eftersom jag planerat menyn. Sorry, F! -hahaa- Nu har vi även sett hur många som ryms i Oasen; 12 vuxna och 1 bäbis. Lite trång för den som satt på kortsidan dock. Men vi ryms ganska så många. :)
Vi har så himla härliga och underbara vänner! Det blev en blandad kompott, men det fungerade alldeles utmärkt bra! Tack alla ni som kom! Vi ses snart igen!
Och jag säger som Mary sa; 10 busskort av 10 möjliga! :D
Busskorten kommer härifrån
Förberedelserna hade pågått hela dagen istort sett. Som två packåsnor var F och jag från matbutiken och systemet. Varsin proppfylld ryggsäck, två påsar från matbutiken och 3 påsar från systemet. Ja, vad gör man? Det är bara slänga på sig sin ryggsäck och traska iväg. Och även om vi gärna vill skaffa bil, så klarar man sig väldans bra utan bil oxå. :P
Väl hemma förberede vi fläskfiléen och kycklingen. Städning och undanröjning av saker och ting. Tvagning av oss båda. Sedan satte vi igång med maten. Ojojoj, så himla roligt! Jag älskar att laga mat och det var spännande att bjuda på buffé. Det krävs lite extra tankeverksamhet för att allt ska bli klart samtidigt. En utmaning helt enkelt. Och det blev så himla gott! Och det är kul när vi får beröm över att det var gott oxå! :D Jag tar på mig lite mer av äran eftersom jag planerat menyn. Sorry, F! -hahaa- Nu har vi även sett hur många som ryms i Oasen; 12 vuxna och 1 bäbis. Lite trång för den som satt på kortsidan dock. Men vi ryms ganska så många. :)
Vi har så himla härliga och underbara vänner! Det blev en blandad kompott, men det fungerade alldeles utmärkt bra! Tack alla ni som kom! Vi ses snart igen!
Och jag säger som Mary sa; 10 busskort av 10 möjliga! :D
Busskorten kommer härifrån
Nina och Jag i Åbo
Jag tittar igenom sommarens bilder och hittade bland annat den här som jag tyckte var lite rolig och annorlunda bild på mig och Nina.
Mycket fina bilder har vi och det kommer nog upp någon då och då i höst- och vintermörkret! :D
Post tentamen
Att skriva en tenta är lika med total urladdning. Spänningen som är innan och spänningen som är under tentan gör att ialla fall jag är fullkomligt tom i både kroppen och knoppen. Allt man har i huvudet ska ner på pappret och inte bara att det ska ner på pappret; läraren ska förstå vad man menar utan att man ska skriva en hel uppsats.
Jag hoppas och tror att det gick vägen den här gången... Det kändes ganska bra ialla fall... Och om jag inte har klarat den, ja, då är det väl bara att göra om och göra rätt... Inte så mycket mer med det. Det finns faktiskt betydligt värre saker som kan hända...
Jag hoppas och tror att det gick vägen den här gången... Det kändes ganska bra ialla fall... Och om jag inte har klarat den, ja, då är det väl bara att göra om och göra rätt... Inte så mycket mer med det. Det finns faktiskt betydligt värre saker som kan hända...