I min byrålåda

Jag har en byrålåda. Den är inte fysisk. Den finns bara i min fantasi. Hur stor den är vet jag inte riktigt. Den kan växa eller minska beroende på vad som händer i mitt liv. Jag vet bara att det finns massor med små lådor i olika storlekar.

I dessa små lådor finns personer som betyder något speciellt i mitt liv. Personer som jag skulle vilja plocka fram när jag känner att jag behöver dem, bara vill umgås med dem eller se dem i verkligheten. Det kan vara gamla bekantskaper likväl som det kan vara nya bekantskaper.

Bekantskaper som varat i flera år och som jag aldrig skulle vilja vara utan. Men även bekantskaper som jag inte har träffat så många gånger, de som tillför något i mitt liv. En positiv, glad människa får alltid plats i någon av mina lådor. En person som gör skillnad i mitt liv. Dessa personer är såna personer som jag vill kunna ta fram då och då, bara för att de berikar mitt liv. Säkert mer än vad de någonsin kommer att veta om. Ibland kan det även handla om korta möten. Ögonblicksmöten med människor som får en att må så jävla bra. Alla dessa möten kan få plats i en egen speciell låda.

I min byrålåda finns många härlig, underbara, vackra och sköna personer plats. Och med risk att glömma bort någon så nämner jag inga vid namn. Ni vet säkert ändå vilka ni är. MIna älskade, underbara vänner. Men ikväll hade jag mer än gärna tagit fram vännen som bor på andra sidan havet. Oj, vad jag saknar henne nu. Tre veckor kvar innan vi träffas igen. -suckar-

Och såklart, alla som är negativa och drar ner mig kommer inte i närheten av min byrålåda. Stoppskylten är flera meter ifrån min byrå för att undvika alla negativa influenser!

Så välkommen till min byrålåda! Här finns många härliga och underbara människor!

Byrå med många lådor
Bild från denna sida


Kanske ser min byrå ut något i denna stil, vem vet...?


En snabb uppdatering

Fyra. Underbara. Dagar. I. Norrbotten. 

Trundön. Underbart ställe. Har mamma och Per köpt. Härlig fest. Eldning. Mat. Dryck. Hela kvällen. Och natten lång. Mormor och moster. Eva och Lars-Gunnar. Lillasyster Maja. Jesper med söta flickvännen Josefin. Och alla andra finurliga personer. Härliga människor! Mygg. Massor. Bett. Massor. Norrlands baksida. Mina ben är som två stora myggbett. Kliiiiiiar!

Löpning två dagar. Jag är fast. Underbar träning.

Karlsvik. Pappa. Fika. Släktutredning.

Gammelstan. Patrik och Ulrika. Emmy och Gustav. Underbara vuxna människor och mycket söta barn. God mat. Och dryck. Härliga samtal. Sen kväll. Eller ska jag säga natt.

Palt. Norrlands maträtt? Mumsigt. Är det ialla fall.

Och nu? Ja, och nu sitter jag i min Oas igen. Semestern börjar imorgon, kl 19.15. Då har jag gjort mitt för denna sommar.

Kan man mer än älska livet? Jag tror inte det...

Packning

Efter ett läsår med resande och packande borde jag ju vara en mästare på det. Ja, just det, BORDE... Hmm, jag kan nog inte kalla mig the master of packning, snarare tvärtom. När vi igår sprang omkring här hemma, hmm, jag sprang omkring här, fick mannen till slut organisera upp min packning.  Det vill säga precis som man gör med barn när de ska ha något utfört.

Hur många byxor har du? 1 par mjukisar, 1 par jeans och 1 par friluftsbyxor. Plus de jag ska åka i. CHECK! Hur många tröjor har du? En för varje dag. Plus den jag ska åka i. CHECK! Trosor? Sockar? 7 av vardera. Plus de jag har på mig. CHECK!

Men löparskorna vill jag ju ha med mig. Shorts. Träningsbh. Tröja. CHECK!

Ytterligare en väska till det.

Och underlakan sa mamma att vi skulle ta med oss. CHECK!

Kameran ska ju med oxå. Tömma den. CHECK!

Nu är det bara necessären som ska ner i väskan.


Check! Check! Check! CHECK!

Jag tror jag är redo... :D

Glädjeämnen i livet

Vad gör dig lycklig? Vad gör dig olycklig? Vad kan du påverka? Och vad kan du inte påverka?

I mitt liv är det inte det materiella som är det viktigaste, tvärtom. Jag tror att ju mer av det materiella jag har, desto olyckligare blir jag. Det är saker som ska skötas om, vårdas och går sakerna sönder så ska man punga ut med massor av pengar. Pengar som jag kan lägga på andra betydligt viktigare saker. Såsom ta en fika på stan med en vän du inte träffat på länge eller varför inte en utflykt i naturen med lite kaffe och smörgåsar. I mitt liv värdesätter jag upplevelser av olika slag. Konserter, promenader ute i den underbara naturen eller en simtur på badhuset.

I våras när mannen fick en saftig efterräkning från CSN satt vi här och beklagade oss att vi var tvungen att dra in på diverse saker, såsom att ta en fika på stan med vänner och liknande, vilket har varit väldigt frikostigt sedan vi flyttat hit. Det är lite så man umgås här i Stockholm. Men tillslut sa jag; Herregud, här sitter vi och beklagar oss över saker vi inte kan göra. Vi klarar ju oss ändå. Vi har mat i kylen. Vi kan betala våra räkningar. Och vi har tak över huvudet. Det är inte det minsta synd om oss. Nu får vi ta oss ur det här tycka-synd-om-själv-syndromet.

Patetiskt kan jag tycka att vi var såhär i efterhand!

Och efter sämre tider kommer bättre tider... Faktiskt! VIlket är tur, för om man inte har de sämre perioderna hur vet man då när de bättre perioderna kommer...?

Alla tycker vi synd om oss själv någon gång, men fastna fan inte i det! Att ha syndromet tycka-synd-om-mig-själv är enligt mig inte helt okej. Ibland gäller det att ställa sig utanför sig själv och titta på sig själv utifrån. Se vad du har! Och vill du något, ja, se till att få tummen ur röven och gör något åt din livssituation! Ingen annan än du har ansvar för just ditt liv.

Jag tror att vi till stor del kan påverka det som händer i våra liv, inte allt men en hel del.

Och på något konstigt sätt löser sig saker och ting till det bästa, bara man är handlingskraftig och gör något åt sin situation. Man kan inte förvänta sig att saker ska falla ner från himlen eller att någon plingar på dörren och står där med några hundratusen från Postkodslotteriet.
-skrattar-

Så ta kontroll över ditt liv, för tro mig, ingen annan kommer göra det åt dig...


Money, money, money!

Eftermiddagslyx med Anna

Så, äntligen, träffades jag och Anna i verkligheten i eftermiddag. Lite pirrigt var det innan. Men vad fan, vi har ju pratat med varandra via msn i flera månader nu så vi känner ju varandra ganska bra ändå. Riktigt, riktigt trevligt var det! Lite (?) sushi och massor av prat. :D

Och jag tackar för komplemangen att jag har härlig dialekt. -skrattar- Min norrbottniska kommer aldrig gå ur mig och jag vill inte det heller. Jag är stolt över mitt ursprung, jag är stolt över att komma från Luleå och dialekten suddas aldrig ur mig.

Så, Anna-Panna, det här gör vi om snart igen! Och vi hörs ju över msn imorgon... :D


Imorgon fortsätter jag med vardagslyxen. Med V. På staden. Bara att passa på när jag äntligen är ledig! :D

Vilken tjej!

Hon var grym! Det var show! Och humor, tjejen hade humor!

Jag pratar självklart om Theresa Andersson som spelade på Mosebackes "Stora" scen igårkväll. Det kändes som en klubbspelning, det vill säga en liten lokal så kontakten med publiken var på topp. Ett par slog sig ner bredvid oss innan hon började spela och jag pratade lite med tjejen. De hade fått biljetterna under dagen och de hade ingen aning om vem Theresa Andersson var. Jag berättade att jag upptäckt Theresa Andersson i våras och att jag tycker att hon är superbra. Och jag förklarade hur hon spelar, det vill säga under tiden hon sjunger och spelar, spelar hon in musiken för att sedan återanvända det i låten. Efteråt sa tjejen; Nu förstår jag vad du menar. Hon är ju hur bra som helst.

Och jag kan inget annat än att hålla med! Absolut inte sista gången jag ser Theresa Andersson live. Herregud, vilken häftig tjej. Jag är grymt imponerad! Och det roligaste av allt är kanske att det varit sånt tryck på biljetterna att hon har en extra spelning nästa vecka. Tjohoo! Fram med duktiga svenska artister.




Jag har nog lagt upp den här låten förut men här förklarar hon hur hon spelar och då förstår ni oxå vad jag menar...

Detta kommer jag att leva på länge, länge. Jag är helt lyrisk! Återigen, vilken tjej...!

7 dagar

Lika många dagar som Gud skapade världen på, så många dagar till ska jag jobba innan semestern, dock blir inte den sjunde dagen en vilodag utan en helt vanlig arbetsdag. Jag är mer effektiv än Gud som tror sig ha en vilodag. -skrattar-

Teater i hamnen igår. Tillsammans med Josefa, trevligt som bara den. :D Skönt att komma ut lite. Det har blivit för lite av den varan i sommar. Men jag har bara mig själv att skylla, jag kan ju inte sitta hemma och vänta på att vännerna ska dyka upp som gubben i lådan om jag inte hör av mig. Sedan har jag ju faktiskt varit lite av en ensamvarg i sommar och jag gillar ju det oxå. Men imorgon, imorgon blir det att hälsa på folket från Högdalen, alldeles för länge sedan nu. För många inställda dater med V. Imorgon ses vi igen. Super! :D

Och på måndag; Theresa Andersson på Mosebacke. Hon hade fått fina recensioner i DN idag. 5 av 6 prickar på tärningen. Något att se fram emot alltså! Jag återkommer med mina recensioner på tisdag. Och tjoho; ledig tisdag och onsdag! :D

Norrbotten nästa helg för att fira mamma på hennes 50-årsdag. Tjohoo! Längtar efter att komma hem till Norrbotten. Det var alldeles för länge sedan jag var hemma där mina rötter finns. Här är jag uppvuxen;
Karlsvik. :) Back to basic. Och träffa alla underbara personer som bor där. Kramas lite och lägga upp ett förråd av kramar tills vi ses nästa gång. Förhoppningsvis dröjer det inte ytterligare ett och ett halvt år innan jag åker till Luleå igen.

Nu myser jag bara ute på Oasen och njuter av nuet. Ytterligare en jobbardag väntar imorgon.

Morgonträning med Nour

Kl sju noll noll mötte jag upp min arbetskamrat Nour nere vid busshållplatsen för lite morgonträning. En rask promenad till ett område här i Gustavsberg som har två elljusspår. Det blev det längre spåret trots att vi tänkt det kortare spåret. Hursom helst så gick löpningen över förväntan. Helt underbart skönt och det blir garanterat mer löpning där inom en snar framtid. :D Spåret var på 3,5 km och vi sprang betydligt mer än vad vi gick. Det känns riktigt, riktigt bra! :D

So, Tjejmilen, here I come!

Run to the hills! Run for your life!
Bilden lånad härifrån.

Nuets lycka

1. Lasse. Den bästaste Lasse ska på turné i höst. Gissa vem som kommer att hänga på ticnet kl 9.00 på fredag när biljetterna släpps?
2. Kyl och frys på plats. Renoveringen har börjat. Tjohoo!
3. IKEA idag och beställa diverse saker till köket plus kompletteringshandla lite.
4. Forum Nacka. Behöver jag säga att jag behöver ett par byxor eller två?
Byxfunderingar från april månad.
5. 11 dagar kvar att jobba innan semestern.


Kaffe nu. Shoppa sen! :)

Mosebacke

Våra vägar ledde upp till Mosebacke igår efter jobbdagens slut. Vilken utsikt! Och vilket härligt sällskap! Det blev inte bara en kusin som vi träffade, det blev två! Plus en respektive. Mycket trevligt! :D

Att övertyga mannen att se Theresa Andersson den 20 juli, som spelar just på Mosebacke, har inte varit lätt. -hahaha- Men när vi väl satt på Mosebacke och jag lite försiktigt nämnde det, så var det plötsligt helt självklart att vi skulle köpa biljetter till Andersson. Jag tror nog det är ölen och utsikten som lockade mer än själva artisten. Hursomhelst, nu är biljetterna köpta och jag kan inte vara annat än supernöjd. Och jag kan inte annat än se fram emot 20 juli med en musikupplevelse till i mitt liv... förhoppningsvis. I love it!

Efter vi brytit upp på Söder fortsatte mannen och jag till Gamla stan för att äta lite tapas. Mums så gott det var! När maten var uppäten och en kaffe drucken så tog vi en liten promenad runt i Gamla stan för att sedan åka hem vid halv niotiden, tror jag att det var. Alldeles utmärkt lagomt för mig som ska jobba idag. Och som den kvällströtta människan jag är. ;)

Min mage har strulat i natt, för mycket öl igår tror jag... Ajajaj! Min mage blir inte sig själv förrän en vecka efter att jag haft gallanfall, så till helgen är jag väl männska igen... Men innan dess händer det en del saker! Kuliga saker! Och jag ska börja ta tag i uppsatsen igen. Veckan som kommer har jag en del korta dagar, så det är bara att börja i någon ända. Jag vill så gärna bli klar med den! :) Och självklart, inte att förglömma, teater på fredag med världens bästa Josefa. :D

Jag har hittat en löparkompis så på onsdagmorgon ska vi träffas och springa. Det bästa är att hon bor rakt över gatan...nästan ialla fall, hon bor i områden bredvid vårat. Jag, min galning, var uppe med tuppen igår och sprang en vända. Skönt var det, dock mindre skönt med skavsår, men vad fan det finns ju Compeedplåster. :D Bara plåstra, bita ihop och springa. -hahahaa-

Och jag kan fortfarande inte fatta att jag bor i Stockholm...

100 kilometer i timmen...

...känns det som tiden går. Fort, fort, fort framåt! Mot vad? Jag är osäker, jag vet inte hur framtiden ser ut. Inte längre än till hösten. Jag har saker som behövs göras men jag tycker att jag jobbar mest hela tiden för att tid ska finnas för dessa saker.

Nåja, idag ligger en arbetsdag framför mig...igen. Men istället för att gå hem direkt efter jobbet tar vi oss i kragen och möter upp en av Fredriks härliga kusiner i city. Det ska bli trevligt! Vad kvällen har i åtanke vet jag inte, vi får se helt enkelt. :)

Annars då? Nja, det känns som att jag hela tiden går och väntar på något. Jag vet inte riktigt vad. Eller det kan vara allt från en sak till hundra saker. Mammas fest, Umeå hägrar med allt vad det innebär, besök, resor både på hemmaplan, norrut och österut, pappas födelsedag och så vidare. Jag är sugen på att åka utomlands. Vi har fått fina erbjudanden igen, som gör det värt att resa, det vill säga det kostar inte alltför mycket.

Och jag längtar så enormt efter semestern! "Bara" 14 dagar kvar att jobba. Inte så många dagar egentligen. Och alla dagar är inte heldagar, faktiskt så känns det som att jag har mer korta dagar än heldagar. Det kommer att gå fort, alldeles för fort. Jag kan inte stoppa tiden, jag kan bara följa med och försöka njuta så mycket som möjligt av den. För i slutändan är tid allt vi har...

En sjukdag

Planerna för dagen spolades ner i toaletten idag...

Anfall från den spökande gallan. Svåra kramper i magen, illamående och helt slut. Att ringa och sjukskriva sig är inte populärt hos mig. Och knappast hos arbetsgivaren heller.  Alla som känner mig vet ju att sjukskrivning inte hör till mina favoriter, jag går till jobbet även vid sjukdom... Men vad gör jag när jag knappt kan stå upp utan att känna mig svimfärdig?

Inte bara jobbplanerna som gick i stöpen, även bad-time med V gick i stöpen... Skittråkigt! Jag som hade sett fram emot det...

Så nu är jag grymt uttråkad... Jag tror jag sover en stund ute på Oasen innan mannen kommer hem och tar hand om mig igen. -skrattar-

NATTINATT!

Roligheter på gång!

Besök av Håkan. Han kom igår. Roligt att se honom igen! Lika stor fast mycket mindre. :)

Imorgon middag med V efter jobbet. Bad som efterrätt. -hehee-

Eventuellt möta upp Magnus och Louise på stan i helgen. Underbara personer! :)

Mammas fest. Sista helgen i juli. Träffa släkt och vänner. Inte varit hemma på drygt 1 ½ år. Det är dags nu! :)

Besök av Helena och Johan. 5 augusti. City. Sandhamn. Ingarö. Hyra bil. Mysa. Äta gott. Dricka gott. Bara vara. Kul att ni kommer hit! :)

Date med Anna. Någon gång i augusti. Spännande! :)

Åbo. Nina och Miku. Fjärde helgen i augusti. Behöver jag säga mera? Saknar er oändligt mycket...

Och förhoppningsvis lite konserter och andra trevligheter på det....



Efter sol kommer regn...

...vilket stämmer just nu. Nedstämd nästan hela helgen... Trist! Orken har jag fått tvinga fram...

MEN...

...så hittade jag biljetter till Theresa Andersson på Mosebacke den 20 och 21 juli. Det ska jag gå på! En liten belöning för att jag nu har 15 jobbardagar framför mig på totalt 16 dagar. Eller 1 arbetsdag är ju redan gjord av dessa 15. Och jag ska inte fokusera på att det är så många dagar, för då kommer jag bli knäpp på riktigt! Min strategi är att ta en dag i taget för då kommer detta att gå som en dans på rosor. :)

En del vitvaror är beställda och nästa vecka blir det ytterligare en sväng till IKEA. Jag tror det här blir bra, riktigt bra. :) Bilder kommer ut senare, jag lovar!

So long!

Nej

Man kan tycka att det borde vara ganska lätt att säga nej, men det är inte alltid det. Jag har lärt mig säga nej till jobb, jag är inte längre en nickdocka som bara säger ja, ja, ja hela tiden. Numera tackar jag både ja och nej till jobb, jämfört med förut då jag alltid sa ja.

Jag känner mig själv så pass bra att jag vet hur jag blir när det blir för mycket, så jag har sagt nej till jobb både på fredag och lördag. Men sen ska jag kanske säga att jag går på ett nio-dagars pass... Jag kan inte jobba jämt, fastän jag tycker det är kul att jobba. Att vi sedan har planer på lördag var även en orsak till att jag sa nej. Och imorgon, ja, då ska jag bara vara tokledig. Om det är fint väder ska jag åka ut på Ingarö och njuta av sol, bad, mat och en bra bok.

Och jag gillar att åka runt på olika arbetsplatser. På söndag blir det på Södersjukhuset och nästa torsdag blir det Globen. Kuligt! :) Inte lika kul idag när jag ska till ett ställe där det är ständigt kaos, men det är bara en dag och jag är så glad att jag inte hamnade där förra sommaren. Jiiiihooo för min ordinarie arbetsplats som faktiskt fungerar riktigt bra! :)

Nu, en lång promenad innan jag ska jobba... Återhämtning kallas det...

Jag och Josefa på midsommarafton

Jag och Josefa på midsommarafton

Jag tillsammans med min underbara och härliga vän, Josefa! :) (Även min arbetskamrat)

Här nere vid deras brygga på midsommarafton. En helt underbar dag! :)