Jag - ett träsktroll
Eftersom sjön nedanför oss heter Ösbyträsk och jag älskar att bada i träsket måste ju detta innebära att jag är ett träsktroll. Jag anser mig numera tillhöra samma släkte som Shrek och Fiona. ;)
Hela familjen samlad. Hahahaha!
Hela familjen samlad. Hahahaha!
Kyrketorp
Helgen ska spenderas i Kyrketorp med mannens moster och morbror. Det ska bli skönt med en liten roadtrip. :)
Ha en bra helg alla ni där ute.
Ha en bra helg alla ni där ute.
Spegelbild
Ibland måste man våga ställa sig framför spegeln, titta på sin spegelbild. Titta sig själv djupt in i ögonen och ställa sig frågan: Vad är du rädd för...egentligen? Våga utmanna dig själv! Du lever här och nu, vissa möjligheter kommer inte tillbaka, våga väga möjligheterna mot varandra.
Just nu har jag många vägar att välja mellan men istället för att se dem som hinder, har jag nu börjat se det som möjligheter. Jag kommer stå framför spegeln några gånger till men jag är i alla fall en bit på vägen. Och på något underligt sätt löser allt sig i slutändan...
Just nu har jag många vägar att välja mellan men istället för att se dem som hinder, har jag nu börjat se det som möjligheter. Jag kommer stå framför spegeln några gånger till men jag är i alla fall en bit på vägen. Och på något underligt sätt löser allt sig i slutändan...
Kristallkula
Kan någon där ute se in i en kristallkula och berätta bara lite, lite hur det ser ut den 1 september för mig?
Någon?
För jag har kommit på att jag inte både kan vara här och där på en och samma gång... tyvärr!
Någon?
För jag har kommit på att jag inte både kan vara här och där på en och samma gång... tyvärr!
Restaurang Glashuset
Som skrivet förra veckan kom jag ju på mannens överraskning åt mig och eftersom jag verkar ha några nyfikna läsare så är det väl bara att redogöra som jag lovat för att stilla deras nyfikenhet. ;)
Jag brukar alltid, nåja nästan alltid, ta svängen förbi hamnen på väg till jobbet även fast det är en omväg. Det är så otroligt fint och jag blir lugn i själen bara genom att gå där. Så på fredagmorgonen på väg till jobbet gick jag en liten annorlunda sväng och kom fram vid Restaurang Glashuset. Då kom jag på att de har ju Stand up, vilket vi pratat om i vintras att vi skulle gå på. Jag går fram till entréen och läser på skylten. Och vad ser jag?! JOHAN GLANS Jag blir helt till mig, sliter upp telefonen ur väskan, letar upp mannens telefonnummer och ringer. Han svarar och jag nästan skriker: Johan Glans är på Glashuset den 15:e, vilket leder till svaret: Men varför går du där? Du ska inte gå där! Jag hade helt glömt bort att den 15:e var synonymt med överraskningen. Hmmm, jag vet inte om jag behöver säga detta, men jag kände mig otroligt dum i det ögonblicket. Jag kom även på att han några dagar tidigare hade frågat hur jag gick i hamnen och nu förstod jag ju varför. Nåja, det är väl ändå tanken som räknas, som min mor sa.
Så kom den tisdagen den 15:e juli. Eftersom jag hade stängningen igår gjorde jag mig iordning på jobbet, och traskade iväg till hamnen. När jag nästan är framme ser jag mannen och systeryster som står utanför, väntande på mig. Vi får vårt bord och med menyerna i händerna börjar vi beställa. Vi satsade stort och tog en trerättersmiddag med dryck. Det var mycket bra mat och framför allt, MYCKET bra service, vilket jag tycker är bland det viktigaste när man äter på restaurang. För även om det skulle vara bra mat och servicen dålig, så är ialla fall inte jag nöjd med middagen. Vi hade en bra servitör som tjoade och tjimmade, och fick oss att le mer än en gång. När maten var uppäten och vi beställt in det vi skulle ha till själva Stand Up, kom konferencieren upp på scenen. Han pratade mellan alla Stå-upare, han var riktigt bra som konferencier. Totalt var det 3 stå-upare, Johan Glans, Kristoffer Appelquist & Marcus Johansson, alla skåningar. Och ja, jag förstod vad de sa. ;) hahaha Först ut var Marcus Johansson, sedan Kristoffer Appelquist och sedan the one and only; JOOOOOOOOOOHAN GLAAAAAANS! Alla var riktigt bra, jag njöt varje sekund under hela kvällen. Glashuset är en riktig mysig restaurang och jag kan rekommendera deras mat. Deras uteterrass såg inte så tokig ut heller, så dit ska vi gå någon kväll här framöver och bara ha det bra. :D
När vi var på väg hem fick jag inte i fötterna i skorna, dels hade jag nya skor och dels sväller mina fötter när det blir varmt. Jag trodde först att det var för att jag inte har gått in skorna att jag inte kom i dem. Det var väldigt varmt inne i lokalen, och jag hade inte rört mig något sedan vi satt oss ner. Så när jag kommer ut och tar av mig skorna, för det gick inte att gå i dem, tittar jag ner på mina fötter och vad ser jag? Ja, inte är det ett par fötter, det är snarare två ballonger som står på asfalten. haha! Jag känner hur blodet återigen börjar cirkulera i mina ben, men jag har fortfarande ballongfötter. I normala fall har jag ganska seniga fötter. Så jag gick hem delvis barfota och delvis trippande på tå i skorna. Jag fick till och med rida på mannens rygg ett tag. hahaha! Det där med att rida på ryggen är jag nog för gammal för, jag har inte riktigt tekniken, då jag kramaktigt höll mig i honom. Han fick säga flera gånger att jag inte skulle hålla så hårt kring halsen då han inte kunde andas. hahahahah! Väl hemma slängde jag mig in i duschen, kröp ner i sängen, tackade älsklingen åter en gång för en mycket bra idé (fastän jag kom på den), stängde locken till mina blå och somnade med ett stort leende på läpparna. :D
http://www.restaurangglashuset.se/default.asp
Jag brukar alltid, nåja nästan alltid, ta svängen förbi hamnen på väg till jobbet även fast det är en omväg. Det är så otroligt fint och jag blir lugn i själen bara genom att gå där. Så på fredagmorgonen på väg till jobbet gick jag en liten annorlunda sväng och kom fram vid Restaurang Glashuset. Då kom jag på att de har ju Stand up, vilket vi pratat om i vintras att vi skulle gå på. Jag går fram till entréen och läser på skylten. Och vad ser jag?! JOHAN GLANS Jag blir helt till mig, sliter upp telefonen ur väskan, letar upp mannens telefonnummer och ringer. Han svarar och jag nästan skriker: Johan Glans är på Glashuset den 15:e, vilket leder till svaret: Men varför går du där? Du ska inte gå där! Jag hade helt glömt bort att den 15:e var synonymt med överraskningen. Hmmm, jag vet inte om jag behöver säga detta, men jag kände mig otroligt dum i det ögonblicket. Jag kom även på att han några dagar tidigare hade frågat hur jag gick i hamnen och nu förstod jag ju varför. Nåja, det är väl ändå tanken som räknas, som min mor sa.
Så kom den tisdagen den 15:e juli. Eftersom jag hade stängningen igår gjorde jag mig iordning på jobbet, och traskade iväg till hamnen. När jag nästan är framme ser jag mannen och systeryster som står utanför, väntande på mig. Vi får vårt bord och med menyerna i händerna börjar vi beställa. Vi satsade stort och tog en trerättersmiddag med dryck. Det var mycket bra mat och framför allt, MYCKET bra service, vilket jag tycker är bland det viktigaste när man äter på restaurang. För även om det skulle vara bra mat och servicen dålig, så är ialla fall inte jag nöjd med middagen. Vi hade en bra servitör som tjoade och tjimmade, och fick oss att le mer än en gång. När maten var uppäten och vi beställt in det vi skulle ha till själva Stand Up, kom konferencieren upp på scenen. Han pratade mellan alla Stå-upare, han var riktigt bra som konferencier. Totalt var det 3 stå-upare, Johan Glans, Kristoffer Appelquist & Marcus Johansson, alla skåningar. Och ja, jag förstod vad de sa. ;) hahaha Först ut var Marcus Johansson, sedan Kristoffer Appelquist och sedan the one and only; JOOOOOOOOOOHAN GLAAAAAANS! Alla var riktigt bra, jag njöt varje sekund under hela kvällen. Glashuset är en riktig mysig restaurang och jag kan rekommendera deras mat. Deras uteterrass såg inte så tokig ut heller, så dit ska vi gå någon kväll här framöver och bara ha det bra. :D
När vi var på väg hem fick jag inte i fötterna i skorna, dels hade jag nya skor och dels sväller mina fötter när det blir varmt. Jag trodde först att det var för att jag inte har gått in skorna att jag inte kom i dem. Det var väldigt varmt inne i lokalen, och jag hade inte rört mig något sedan vi satt oss ner. Så när jag kommer ut och tar av mig skorna, för det gick inte att gå i dem, tittar jag ner på mina fötter och vad ser jag? Ja, inte är det ett par fötter, det är snarare två ballonger som står på asfalten. haha! Jag känner hur blodet återigen börjar cirkulera i mina ben, men jag har fortfarande ballongfötter. I normala fall har jag ganska seniga fötter. Så jag gick hem delvis barfota och delvis trippande på tå i skorna. Jag fick till och med rida på mannens rygg ett tag. hahaha! Det där med att rida på ryggen är jag nog för gammal för, jag har inte riktigt tekniken, då jag kramaktigt höll mig i honom. Han fick säga flera gånger att jag inte skulle hålla så hårt kring halsen då han inte kunde andas. hahahahah! Väl hemma slängde jag mig in i duschen, kröp ner i sängen, tackade älsklingen åter en gång för en mycket bra idé (fastän jag kom på den), stängde locken till mina blå och somnade med ett stort leende på läpparna. :D
http://www.restaurangglashuset.se/default.asp
Lars Winnerbäck - "En tätort på en slätt"
Det finns en tätort på en slätt
Ett kyrktorn sträcker sig mot himlen
Som en tiggarhand ur slummen
Du ser det från den stora vägen
Och om du reser dit till våren
Säg att jag gärna kommer åter
Ifall allting är förlåtet
Att man blir klokare med åren
Om jag kommer dit igen
Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Hälsa skönheten i norr
Säg till Viola att hon lyser
Att hon var vackrare än sången
Och att jag önskar att jag skrev den
Fråga krigarna i väst
Var de gömde sina byten
Se om någon av dom kom undan
De kanske lever av det ännu
Om jag kommer dit igen
Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Gå till huset med balkongen
där järnvägsbomen ringer
Under den varma svarta plåten
Har jag lämnat några drömmar
Men jag lämnar dig allt
Man kunde låta tiden vara
Det känns som andra sidan jorden
Du kanske hade alla svaren
Jag har kämpat med en dröm
Jag ville inga brustna hjärtan
Inga slitningar i blodet
Jag ville hitta Söndermarken
Om jag kommer dit igen
Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Ett kyrktorn sträcker sig mot himlen
Som en tiggarhand ur slummen
Du ser det från den stora vägen
Och om du reser dit till våren
Säg att jag gärna kommer åter
Ifall allting är förlåtet
Att man blir klokare med åren
Om jag kommer dit igen
Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Hälsa skönheten i norr
Säg till Viola att hon lyser
Att hon var vackrare än sången
Och att jag önskar att jag skrev den
Fråga krigarna i väst
Var de gömde sina byten
Se om någon av dom kom undan
De kanske lever av det ännu
Om jag kommer dit igen
Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Gå till huset med balkongen
där järnvägsbomen ringer
Under den varma svarta plåten
Har jag lämnat några drömmar
Men jag lämnar dig allt
Man kunde låta tiden vara
Det känns som andra sidan jorden
Du kanske hade alla svaren
Jag har kämpat med en dröm
Jag ville inga brustna hjärtan
Inga slitningar i blodet
Jag ville hitta Söndermarken
Om jag kommer dit igen
Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Överraskning
Jag hade en överraskning väntande på mig den kommande tisdagen, men tyvärr avslöjade jag den imorse.
Men det är väl ändå okej när jag säger att jag har gått med ett stort leende på läpparna hela dagen lång?
Jag är undrande
Men det är väl ändå okej när jag säger att jag har gått med ett stort leende på läpparna hela dagen lång?
Jag är undrande
Min svägerska och jag på Öland
Sommarkväll 1 juli
Laddade lite innan jag badade...
Superskönt! :D