Val
Jag har gått runt hela hösten, och även nu i denna stund, och funderat på vad jag ska läsa nästa höst när vi ska börja på våra masterprogram. Herregud, MASTERPROGRAM, det låter hel konstigt i mina öron, ska lilla jag börja läsa på en så hög nivå? Nåja, har det gått bra hittills så ska väl även det gå. sträcker lite på mig och är stolt över att jag snart har klarat av 2 ½ år (Plus 2 sommarkurser och endast har en resttenta från förra sommaren) :D
Problemet, eller funderingarna ska jag kanske säga, är då följande:
1. Vad ska jag välja? Program alltså.
Jag har varit inne på att läsa i Ö-vik och jag är väl egentligen det fortfarande. Det är ett program som heter Substainable Management och verkar superintressant. Det tar stora drag upp hur människan, naturen och ekonomin samverkar, vilket i sig är en stor utmaning. På min sommarkurs i somras, var egentligen slutsatsen att naturen och ekonomi är två starka motpoler, och det är en utmaning att få ekonomiska incitament överensstämma med naturens behov. Och jag tyckte den kursen passade mig så otroligt bra och när jag fick höra om det här Masterprogrammet tänkte jag direkt: "Det där ska jag läsa!"
Men...
...sen är ju Nationalekonomi så otroligt intressant! Jag trivs verkligen med att läsa det och jag skulle gärna fortsätta med det. Det skulle vara kul att fortsätta för att det är så himla intressant att veta hur allt sitter ihop, nationalekonomin sitter tätt ihop med politiken och vi kommer in på juridikens område när vi nu skriver vår B-uppsats. Mycket roligt att skriva. :D
2. Stad?
Som sagt, Ö-vik blir det om jag väljer förstnämnda.
Men läser jag nationalekonomi kan jag lika gärna läsa det i Stockholm som i Umeå. I Stockholm för att Fredrik bor där så klart! Men jag vill ju samtidigt inte att det ska hänga på det, huvudsaken är ju att jag läser det jag vill läsa och inte styrs av var han bor. Jag är väldigt rädd om mitt eget liv och tänker inte hänga upp det på någon annan person, hur mycket jag än älskar honom och hur jobbigt det är att bo ifrån varandra. Men vi är två individer i vårt förhållande, inte EN, och att inte välja det jag vill för att vara med honom skulle helt enkelt inte fungera, i alla fall inte i den värld jag lever i.
Sedan finns ju Uppsala också med en del utbildningar. Jag har väl hittat någon som jag kanske skulle kunna läsa, men ingen som jag kände inför den som finns i Ö-vik.
3. Slutsats
Jag återkommer, men det lutar åt Ö-vik, som var ursprungsplanen. Men det skadar ju inte att titta runt lite... :)
Ha en mysig första advent! Jag fortsätter med mina funderingar...
Problemet, eller funderingarna ska jag kanske säga, är då följande:
1. Vad ska jag välja? Program alltså.
Jag har varit inne på att läsa i Ö-vik och jag är väl egentligen det fortfarande. Det är ett program som heter Substainable Management och verkar superintressant. Det tar stora drag upp hur människan, naturen och ekonomin samverkar, vilket i sig är en stor utmaning. På min sommarkurs i somras, var egentligen slutsatsen att naturen och ekonomi är två starka motpoler, och det är en utmaning att få ekonomiska incitament överensstämma med naturens behov. Och jag tyckte den kursen passade mig så otroligt bra och när jag fick höra om det här Masterprogrammet tänkte jag direkt: "Det där ska jag läsa!"
Men...
...sen är ju Nationalekonomi så otroligt intressant! Jag trivs verkligen med att läsa det och jag skulle gärna fortsätta med det. Det skulle vara kul att fortsätta för att det är så himla intressant att veta hur allt sitter ihop, nationalekonomin sitter tätt ihop med politiken och vi kommer in på juridikens område när vi nu skriver vår B-uppsats. Mycket roligt att skriva. :D
2. Stad?
Som sagt, Ö-vik blir det om jag väljer förstnämnda.
Men läser jag nationalekonomi kan jag lika gärna läsa det i Stockholm som i Umeå. I Stockholm för att Fredrik bor där så klart! Men jag vill ju samtidigt inte att det ska hänga på det, huvudsaken är ju att jag läser det jag vill läsa och inte styrs av var han bor. Jag är väldigt rädd om mitt eget liv och tänker inte hänga upp det på någon annan person, hur mycket jag än älskar honom och hur jobbigt det är att bo ifrån varandra. Men vi är två individer i vårt förhållande, inte EN, och att inte välja det jag vill för att vara med honom skulle helt enkelt inte fungera, i alla fall inte i den värld jag lever i.
Sedan finns ju Uppsala också med en del utbildningar. Jag har väl hittat någon som jag kanske skulle kunna läsa, men ingen som jag kände inför den som finns i Ö-vik.
3. Slutsats
Jag återkommer, men det lutar åt Ö-vik, som var ursprungsplanen. Men det skadar ju inte att titta runt lite... :)
Ha en mysig första advent! Jag fortsätter med mina funderingar...
Vinter
Det är vinter nu och jag försöker undvika att känna efter. Det är mörkt, solen syns inte ofta och när den väl gör det så springer jag nästan ut för att ta en promenad, bara för att få lite sol på näthinnan och för att få lite energi.
Jag undviker att känna efter att det känns besvärligt att ta på sig alla kläder man ska ha på sig för att inte frysa. Jag undviker att tycka det är jobbigt att ta av mig skorna på jobbet när jag ska ta av mig täckbyxorna och sedan en gång till för att ta på mig dem när jag ska hem igen. Jag bara gör det utan att känna efter. Jag undviker att känna efter att det är kallt om ansiktet när resten av kroppen är varm när jag är på promenad.
Jag försöker undvika att känna efter att det är vinter, ställer mig i duschen och längtar efter sommarens bad, där jag ligger viktlös, vattnet omsluter mig och det är underbart...
Jag undviker att känna efter att det känns besvärligt att ta på sig alla kläder man ska ha på sig för att inte frysa. Jag undviker att tycka det är jobbigt att ta av mig skorna på jobbet när jag ska ta av mig täckbyxorna och sedan en gång till för att ta på mig dem när jag ska hem igen. Jag bara gör det utan att känna efter. Jag undviker att känna efter att det är kallt om ansiktet när resten av kroppen är varm när jag är på promenad.
Jag försöker undvika att känna efter att det är vinter, ställer mig i duschen och längtar efter sommarens bad, där jag ligger viktlös, vattnet omsluter mig och det är underbart...
Cyklister och gångare
Jag har precis kommit in från en timmes promenad och jag blir fortfarande förvånad över att folk inte vet vilken sida de ska gå eller cykla på. När jag kom upp vid NUS från Sofiehems hållet, håller cyklister på att cykla in i varandra för de vet inte vilken sida de ska välja och detta händer inte bara EN gång utan FLERA gånger.
Samma är det med gångare, de vet inte heller vilken sida man ska befinna sig på, så när jag är ute på promenad brukar jag inte vika en enda millimeter för de som går på fel sida. Jag går för mig själv och utmanar dem. hahaha Lite spänning måste man ju ha i vardagen. :D
Jag kan bara kort konstatera att Umeås invånare varken vet vilken sida man ska gå eller cykla på.
Samma är det med gångare, de vet inte heller vilken sida man ska befinna sig på, så när jag är ute på promenad brukar jag inte vika en enda millimeter för de som går på fel sida. Jag går för mig själv och utmanar dem. hahaha Lite spänning måste man ju ha i vardagen. :D
Jag kan bara kort konstatera att Umeås invånare varken vet vilken sida man ska gå eller cykla på.
Begravd i uträkningar och modeller
En vecka kvar innan tentan går av stapeln och det är en hård vecka framför mig. Jag tar en dag i taget och försöker känna lugnet, jag vet ju att belöningen kommer sen... :D
Låt mig få bjuda på lite funderingar till dess....
Nästan en hel vecka ledigt efter tentan men jag är inte där än. Jag är här, just här, just nu. Det är minst lika viktigt att komma ihåg som att man har något att se fram emot, att vi faktiskt är här och nu. Inte om en minut, inte om en timme eller nästa vecka utan NU. Det låter kanske som en klycha och det kanske är det, men även fast det känns hårt emellan åt (som förra veckan) är det viktigt att se vad man har just här och just nu. Och visst, det är faktiskt inte fel att känna att andra har det bättre än en själv, det är bara mänskligt, men se dig om då och se vad just DU har. Man står sällan utan något.
Att en del människor säger att: "Det och det skulle jag ALDRIG klara av" Men jag tror att när just du, eller jag eller någon annan för den delen, är i den speciella situationen kommer du klara av mycket mer än vad du någonsin trott att du skulle kunna göra. På något sätt överlever man alltid. Jag kan känna det ibland, jag överlever, för jag vet hur dåligt jag har mått och överlevde jag det, ja, då överlever jag nog mest... Livet ger en perspektiv på...ja, på livet...helt enkelt...
Slut på funderingar för denna gång.
Nu ska jag äta lite innan jag ska möta Emma på skolan, för att åter igen begrava huvudet i modeller och uträkningar.
Låt mig få bjuda på lite funderingar till dess....
Nästan en hel vecka ledigt efter tentan men jag är inte där än. Jag är här, just här, just nu. Det är minst lika viktigt att komma ihåg som att man har något att se fram emot, att vi faktiskt är här och nu. Inte om en minut, inte om en timme eller nästa vecka utan NU. Det låter kanske som en klycha och det kanske är det, men även fast det känns hårt emellan åt (som förra veckan) är det viktigt att se vad man har just här och just nu. Och visst, det är faktiskt inte fel att känna att andra har det bättre än en själv, det är bara mänskligt, men se dig om då och se vad just DU har. Man står sällan utan något.
Att en del människor säger att: "Det och det skulle jag ALDRIG klara av" Men jag tror att när just du, eller jag eller någon annan för den delen, är i den speciella situationen kommer du klara av mycket mer än vad du någonsin trott att du skulle kunna göra. På något sätt överlever man alltid. Jag kan känna det ibland, jag överlever, för jag vet hur dåligt jag har mått och överlevde jag det, ja, då överlever jag nog mest... Livet ger en perspektiv på...ja, på livet...helt enkelt...
Slut på funderingar för denna gång.
Nu ska jag äta lite innan jag ska möta Emma på skolan, för att åter igen begrava huvudet i modeller och uträkningar.
Fort tid
Tiden går fort när man har kul sägs det. Jag måste ha haft superroligt i helgen, för tiden har sprungit ifrån mig och så sitter jag här söndagkväll och Fredrik har åkt tillbaka till Gustavsberg.
VA?! Jag känner mig lite förvirrad och lite ledsen för att det redan är över...
Det var ju nyss fredag och jag hämtade honom på flyget. Vi har hunnit med fest, grillning och dop. Intensivt och kul visst, men tiden, var tog den vägen? Dygnet har 24 timmar, en timme har 60 minuter och 1 minut har 60 sekunder men...
...hur kan det komma sig att vissa dagar flyger fram och andra är såååå långa?
Jag MÅSTE bara ha haft superroligt i helgen...
VA?! Jag känner mig lite förvirrad och lite ledsen för att det redan är över...
Det var ju nyss fredag och jag hämtade honom på flyget. Vi har hunnit med fest, grillning och dop. Intensivt och kul visst, men tiden, var tog den vägen? Dygnet har 24 timmar, en timme har 60 minuter och 1 minut har 60 sekunder men...
...hur kan det komma sig att vissa dagar flyger fram och andra är såååå långa?
Jag MÅSTE bara ha haft superroligt i helgen...
Åter igen!
Åter igen är jag min värsta domare, åter igen är det jag som är hårdast mot mig själv. Det känns som jag aldrig kommer att besegra min djävul som sitter på min axel och dömer mig om och om och om igen.
Önskar att jag inte var så hård mot mig själv. Önskar att jag någon gång kunde känna att jag duger precis som jag är. Önskar att jag kunde känna balansen bättre, även fast jag blivit bättre på att bromsa tidigare nu än förut, då jag ofta stod på kanten och balanserade, skulle jag kunna vara kvar eller skulle jag ramla över kanten...
Men jag kan inte vara mer än vad jag är, jag kan inte vara till för det jag inte tror på och jag kan inte göra det som går emot min tro på livet och i livet. Jag är "bara" jag, mer kan jag inte vara.
Önskar att jag inte var så hård mot mig själv. Önskar att jag någon gång kunde känna att jag duger precis som jag är. Önskar att jag kunde känna balansen bättre, även fast jag blivit bättre på att bromsa tidigare nu än förut, då jag ofta stod på kanten och balanserade, skulle jag kunna vara kvar eller skulle jag ramla över kanten...
Men jag kan inte vara mer än vad jag är, jag kan inte vara till för det jag inte tror på och jag kan inte göra det som går emot min tro på livet och i livet. Jag är "bara" jag, mer kan jag inte vara.
Gungbräda
Vissa dagar känns det som att jag står på en gungbräda. Jag försöker få att båda ändarna ska stå i en rak linje parallellt med marken, ibland lyckas det, ibland inte... Ibland åker de upp och ner flera gånger under dagen, men det bästa är när det är balans...
Jag försöker att inte påverkas av andra negativa energier, svårt men det går bättre och bättre för varje gång jag möter på någon som är negativ... Man har alltid ett val här i livet, antingen nöja sig med det man har eller bryta upp och starta på något nytt...
Vad är ditt val just idag? Och klarar du av att få gungbrädan i balans?
Jag försöker att inte påverkas av andra negativa energier, svårt men det går bättre och bättre för varje gång jag möter på någon som är negativ... Man har alltid ett val här i livet, antingen nöja sig med det man har eller bryta upp och starta på något nytt...
Vad är ditt val just idag? Och klarar du av att få gungbrädan i balans?
Nakenhet, pluggeri och funderingar
Dagen började med ett gott skratt. Nina öppnade badrumsdörren när Fredrik stod och rakade sig efter en dusch. Nina fick se en naken vit Fredrik, om hon inte var vaken innan så blev hon nog det då. hahahahaha
Så blev det en massa plugg hela dagen. Fredrik är på fest med jobbet ikväll och de verkar ha det bara bra av döma på MMS jag fick på em.
Jag tog en lång promenad och så satte funderingarna igång. Vad jag ska ha på mig imorgon när vi ska till Helsingborg. Hittade ett extrajobb inom Apoteket som jag hade tänkt söka. Om jag väljer rätt som väljer Nationalekonomi i höst. Vad vill jag med mitt liv egentligen?
När jag kom hem igen så satte jag mig och tittade på Umeå Universitets hemsida. Ännu mer förvirrad. Vad vill jag jobba med egentligen? Jag har svårt att se mig ute i arbetslivet igen. Jag vet vad det är som blockerar mig och jag jobbar med det varje dag att komma över dessa hindren. Det känns som allt blev precis som jag inte ville ha det...
Jag är FÖRVIRRAD!!!
Så blev det en massa plugg hela dagen. Fredrik är på fest med jobbet ikväll och de verkar ha det bara bra av döma på MMS jag fick på em.
Jag tog en lång promenad och så satte funderingarna igång. Vad jag ska ha på mig imorgon när vi ska till Helsingborg. Hittade ett extrajobb inom Apoteket som jag hade tänkt söka. Om jag väljer rätt som väljer Nationalekonomi i höst. Vad vill jag med mitt liv egentligen?
När jag kom hem igen så satte jag mig och tittade på Umeå Universitets hemsida. Ännu mer förvirrad. Vad vill jag jobba med egentligen? Jag har svårt att se mig ute i arbetslivet igen. Jag vet vad det är som blockerar mig och jag jobbar med det varje dag att komma över dessa hindren. Det känns som allt blev precis som jag inte ville ha det...
Jag är FÖRVIRRAD!!!
Bloggar
Jag följer vissa bloggar slaviskt, varje dag tittar jag om det är något nytt skrivet på dessa bloggar.
Igår surfade jag runt som vanligt och hittade en sån bra text. Citat:"Jag är min morfars barnbarn, min fars dotter, min mans hustru och numera mina söners mamma. Det går att leva med, för jag är rimligt stolt över alla. Men jag är nöjd med ett eget liv också, som mig själv. Mitt liv som Lisette." (http://theschulmeister.blogspot.com/)
Ser ni djupet? En egen individ bland flera andra människor. Jag saknar ord, kan inte riktigt beskriva vad jag känner när jag läser detta....
Igår surfade jag runt som vanligt och hittade en sån bra text. Citat:"Jag är min morfars barnbarn, min fars dotter, min mans hustru och numera mina söners mamma. Det går att leva med, för jag är rimligt stolt över alla. Men jag är nöjd med ett eget liv också, som mig själv. Mitt liv som Lisette." (http://theschulmeister.blogspot.com/)
Ser ni djupet? En egen individ bland flera andra människor. Jag saknar ord, kan inte riktigt beskriva vad jag känner när jag läser detta....
Reflextioner
Reflekterar lite ner i från de lägre nivåerna i vår lägenhet:
Inget damm under soffan, tåtöljerna eller tv-möblerna, (ja, jag dammsugade igår) dock lite smulor vid soffan
Lite dragit längst golvet, jag känner mig faktiskt lite frusen.
Solen skinner in från balkongdörren ner på golvet = fint väder ute.
Tråkigt att skriva in källor i hemtentan och det egna arbetet på sommarkursen.
Ryggen gör inte lika ont som den gjorde i morse.
Det är söndag idag, vilket betyder att det är en ny vecka imorgon...suckar...tycker inte om måndagar
På återseende!
Inget damm under soffan, tåtöljerna eller tv-möblerna, (ja, jag dammsugade igår) dock lite smulor vid soffan
Lite dragit längst golvet, jag känner mig faktiskt lite frusen.
Solen skinner in från balkongdörren ner på golvet = fint väder ute.
Tråkigt att skriva in källor i hemtentan och det egna arbetet på sommarkursen.
Ryggen gör inte lika ont som den gjorde i morse.
Det är söndag idag, vilket betyder att det är en ny vecka imorgon...suckar...tycker inte om måndagar
På återseende!
Lördagsproblem
Så har jag skickat iväg sambon och svärmodern till en 75-års fest i Örnsköldsvik...och min stora fråga nu är; Vad ska JAG göra idag?
Vad jag skulle behöva göra:
- skriva klart hemtentan
- dammsuga
- diska
- ta en promenad
- ett pilatespass
Vad jag vill göra idag:
- börja läsa mina Liza Marklunds böcker som jag fick hem igår
- se en film eller två
- ta ett bad med lite tända ljus och bara mysa (utan att svimma då förstås... haha)
Mmmmm, hur ska jag lägga upp den här dagen egentligen...?
Bara ta det jag vill göra eller lite av båda...?
Vad tycker ni?
Vad jag skulle behöva göra:
- skriva klart hemtentan
- dammsuga
- diska
- ta en promenad
- ett pilatespass
Vad jag vill göra idag:
- börja läsa mina Liza Marklunds böcker som jag fick hem igår
- se en film eller två
- ta ett bad med lite tända ljus och bara mysa (utan att svimma då förstås... haha)
Mmmmm, hur ska jag lägga upp den här dagen egentligen...?
Bara ta det jag vill göra eller lite av båda...?
Vad tycker ni?
Att avsluta ett samtal på internet
Jag vet inte om det bara är jag som reagerar på hur vissa avslutar en konversation på internet.
Jag pratar nog mer med mina nära och kära över internet än via telefonen (om jag inte skickar sms vill säga) och detta framställer jag (nästan) som ett samtal över telefonen. Det jag vill komma fram till i detta inlägg är att vissa av de jag pratar med helt plötsligt försvinner, dvs loggar ut sig, utan att avsluta konversationen. Jag blir faktiskt lite störd över detta, det är som att man pratar i telefon och helt plötsligt lägger den man pratar med på i örat på en utan att säga hejdå, hur kul skulle det vara? Och ska man gå och göra något annat så kan man väl i alla fall vänta tills den som man pratat med säger hejdå tillbaka om man har suttit en stund och pratat.
Jag tycker i alla fall att det hör till vanligt (internet) folkvett att avsluta en konversation på ett bra sätt, dvs säga tack och adjö till varandra.
Jag pratar nog mer med mina nära och kära över internet än via telefonen (om jag inte skickar sms vill säga) och detta framställer jag (nästan) som ett samtal över telefonen. Det jag vill komma fram till i detta inlägg är att vissa av de jag pratar med helt plötsligt försvinner, dvs loggar ut sig, utan att avsluta konversationen. Jag blir faktiskt lite störd över detta, det är som att man pratar i telefon och helt plötsligt lägger den man pratar med på i örat på en utan att säga hejdå, hur kul skulle det vara? Och ska man gå och göra något annat så kan man väl i alla fall vänta tills den som man pratat med säger hejdå tillbaka om man har suttit en stund och pratat.
Jag tycker i alla fall att det hör till vanligt (internet) folkvett att avsluta en konversation på ett bra sätt, dvs säga tack och adjö till varandra.
Vissa dagar...
...blir allt bara FEL hur man än gör...
Jag vill fly!
Känner ni vissa dagar att ni vill fly? Fly bort från allt vad förpliktelser, krav och förväntningar heter? Jag har såna dagar, och idag är det en sån dag.
Jag har sovit dåligt, vridit och vänt på mig. Jag har tänkt, tänkt och tänkt samtidigt som jag har haft otroligt ont i kroppen. Jag har tänkt på tentan jag skrev igår. ÅNGEST Jag har tänkt på att jag ska flytta. VILL INTE EGENTLIGEN Jag har tänkt på hur allt kommer att bli. VILL SLITA UT MINA TANKAR FÖR ATT SLIPPA TÄNKA Jag har tänkt på livet och vad som är dess mening. NÅGON SOM VET?
Jag har sovit dåligt, vridit och vänt på mig. Jag har tänkt, tänkt och tänkt samtidigt som jag har haft otroligt ont i kroppen. Jag har tänkt på tentan jag skrev igår. ÅNGEST Jag har tänkt på att jag ska flytta. VILL INTE EGENTLIGEN Jag har tänkt på hur allt kommer att bli. VILL SLITA UT MINA TANKAR FÖR ATT SLIPPA TÄNKA Jag har tänkt på livet och vad som är dess mening. NÅGON SOM VET?
Jag vill FLY....
...från mig...
...från kraven...som kommer infrån mig själv...
...från förväntningarna som jag tror att andra har gentemot mig....
...från mig...
...från kraven...som kommer infrån mig själv...
...från förväntningarna som jag tror att andra har gentemot mig....
Vad håller jag på med...
...egentligen?
Jag ställer mig denna fråga oftare och oftare, är det det här jag vill göra? Har jag valt rätt? Kommer jag att trivas med jobbet som ekonom, beroende på vilken väg jag väljer? Eller är det bara mina tankebankor som hindrar mig från att lyckas? Att klara tentorna? Frågorna kommer hela tiden... Visst, det finns betydligt värre saker som kan hända, MYCKET, MYCKET värre saker! Tentor kommer det alltid flera av, det vet jag. Livet kommer bara EN gång. Kanske känns det mer nu när Fredrik flyttar till Stockholm...jag vet inte riktigt...
Jag ställer mig denna fråga oftare och oftare, är det det här jag vill göra? Har jag valt rätt? Kommer jag att trivas med jobbet som ekonom, beroende på vilken väg jag väljer? Eller är det bara mina tankebankor som hindrar mig från att lyckas? Att klara tentorna? Frågorna kommer hela tiden... Visst, det finns betydligt värre saker som kan hända, MYCKET, MYCKET värre saker! Tentor kommer det alltid flera av, det vet jag. Livet kommer bara EN gång. Kanske känns det mer nu när Fredrik flyttar till Stockholm...jag vet inte riktigt...
Men det jag vet är att;
Jag ÄR förvirrad!
Ord som påverkar en
Just nu har jag kommit in i en riktig läsarperiod. Det är sån jag är, man kanske kan säga att jag är en periodare...
Nåja, jag vill rekommendera lite böcker som jag har läst på senare tid:
Camilla Läckberg:
Isprinssesan
Predikanten
Stenhuggaren
Olycksfågeln
Jodi Picoult
Allt för min syster
Magnus Utvik
Anna, min älskade
Marianne Fredriksson
Älskade barn
Just nu håller jag på att läsa Marianne Fredrikssons "Anna, Hanna och Johanna", den är bra den oxå. Och samtidigt som jag läser den så läser jag Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, den kan man verkligen fastna i ordentligt! Rekommenderas även fast jag inte har kommit så långt i den.
I "Anna, Hanna och Johanna" läste jag i dag en mening som fastnade i mitt huvud, varav jag egentligen började skriva, och det var att heliga platser ska man inte återvända till. Och så kom Lisas hjärnkontor igång! Är det så? Jag kan känna att stränderna hemma i Luleå för mig en gång i tiden var heliga för mig, är det så att man egentligen bara ska komma ihåg dessa platser och aldrig mer återvända till dem? Platserna förändras med tiden och kommer aldrig mer vara "mina" igen...
Jag vet faktiskt inte...men det tåls att fundera på lite...
Nåja, jag vill rekommendera lite böcker som jag har läst på senare tid:
Camilla Läckberg:
Isprinssesan
Predikanten
Stenhuggaren
Olycksfågeln
Jodi Picoult
Allt för min syster
Magnus Utvik
Anna, min älskade
Marianne Fredriksson
Älskade barn
Just nu håller jag på att läsa Marianne Fredrikssons "Anna, Hanna och Johanna", den är bra den oxå. Och samtidigt som jag läser den så läser jag Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, den kan man verkligen fastna i ordentligt! Rekommenderas även fast jag inte har kommit så långt i den.
I "Anna, Hanna och Johanna" läste jag i dag en mening som fastnade i mitt huvud, varav jag egentligen började skriva, och det var att heliga platser ska man inte återvända till. Och så kom Lisas hjärnkontor igång! Är det så? Jag kan känna att stränderna hemma i Luleå för mig en gång i tiden var heliga för mig, är det så att man egentligen bara ska komma ihåg dessa platser och aldrig mer återvända till dem? Platserna förändras med tiden och kommer aldrig mer vara "mina" igen...
Jag vet faktiskt inte...men det tåls att fundera på lite...
Lars Winnerbäck och Hovet, en lördagskväll i maj
Fredrik hade en överraskning åt mig ikväll, och jag kunde inte ens ana vad det skulle vara. Det var en dvd med Lars Winnerbäck! Så nu sitter jag och N J U T E R för fullt till Lasse! Det får mig att på ett helt underbart förväntansfullt sätt se fram emot sommaren med massor med grillning och öldrickande till tonerna av Winnerbäck på vår underbara uteplats.
Välkommen underbara svenska sommar, jag står med öppna armar och ta emot dig!
Kommer jag någonsin vara så lycklig som jag är nu...? Jag känner att L Y C K A N bubblar under ytan på mig och jag blir ibland tårögd för att jag får uppleva den känslan. Den är sååå underbar!
Jag har så himla mycket att se fram emot. Resor till England, Vasa och Luleå/Piteå och förhoppningsvis också Jönköping i sommar. Det är så mycket som händer just nu och jag hoppas att det kommer att bli som vi hoppas på... Vi är redan på väg bort från Umeå....i tanken... Nu kryper det i kroppen och känslan säger att vi ska iväg nu... Dags att packa väskorna och flytta på sig...
I tisdags var det ett slut på en period i mitt liv som jag A L D R I G kommer att glömma och jag kommer att vara E V I G T tacksam till K som har varit mitt stora stöd detta år. Jag har hittat mig och det viktigaste av allt är att jag har hittat B A L A N S E N mellan det som varit, nuet och framtiden.
Jag ÄR lycklig!
Välkommen underbara svenska sommar, jag står med öppna armar och ta emot dig!
Kommer jag någonsin vara så lycklig som jag är nu...? Jag känner att L Y C K A N bubblar under ytan på mig och jag blir ibland tårögd för att jag får uppleva den känslan. Den är sååå underbar!
Jag har så himla mycket att se fram emot. Resor till England, Vasa och Luleå/Piteå och förhoppningsvis också Jönköping i sommar. Det är så mycket som händer just nu och jag hoppas att det kommer att bli som vi hoppas på... Vi är redan på väg bort från Umeå....i tanken... Nu kryper det i kroppen och känslan säger att vi ska iväg nu... Dags att packa väskorna och flytta på sig...
I tisdags var det ett slut på en period i mitt liv som jag A L D R I G kommer att glömma och jag kommer att vara E V I G T tacksam till K som har varit mitt stora stöd detta år. Jag har hittat mig och det viktigaste av allt är att jag har hittat B A L A N S E N mellan det som varit, nuet och framtiden.
Jag ÄR lycklig!
Färger
På senare tid har jag diskuterat en del om färger på kläder åt barn. Att pojkar inte kan ha rosa och flickor inte kan ha blått. (kanske är det sista mer accepterat) Sitter verkligen könet i färgen?! Att vissa fortfarande tycker att så tycker jag är ganska skrämmande och löjligt, jag menar har vi inte kommit längre än så?!
Om man tänker sig att en pojke inte kan ha rosa eller en flicka inte kan ha blått, då har man ju redan satt grunden för att vi inte är jämlika, vilket i sin tur följer med hela vägen upp i vuxenlivet. Tillföljd av detta skulle jag vilja berätta att vi var på Magnus Betnér för några veckor sedan och han gjorde en scen som stämde så bra med verkligheten vad gäller flickor och pojkar; nämligen att om man är en pojke så ska man vara stor och stark och modig, men om man är flicka så gulligullas det så fort hon har ramlat och gjort illa sig. Visst, han överdrev kanske lite, men ni kanske förstår vad jag är ute efter, och kanske ligger det inte så långt från sanningen...
Och sedan är ju den stora frågan; vilket håll man ska gå åt? Ska man behandla både pojkar och flickor som på "flickans" sätt? Eller viceversa?
En annan sak jag kom att tänka på som jag läste i någon av kvällstidningar, inte för att jag har så mycket till tro till dem, men det var en pojke som hade kommit in på sjukhuset med spräckt skalle och läkaren hade skickat hem honom med orden "visa att du är en man!" Jag vill påpeka att pojken var SJU år...
Vi pratar om jämställdhet och det ska vara så lika, så lika mellan män och kvinnor men att sätta en rosa tröja på en pojke det går inte... Visst, många tycker säkert att det jag säger är långsökt men har jag ändå inte en bra poäng i det jag har sagt just nu... Tack, Polarn och Pyret, att ni har gått i bräschen för unisex modet för barn... Mer sånt, tack!!!
Jag vill bara få upp ögonen på oss människor hur vi egentligen är, och få oss att tänka om lite...
Om man tänker sig att en pojke inte kan ha rosa eller en flicka inte kan ha blått, då har man ju redan satt grunden för att vi inte är jämlika, vilket i sin tur följer med hela vägen upp i vuxenlivet. Tillföljd av detta skulle jag vilja berätta att vi var på Magnus Betnér för några veckor sedan och han gjorde en scen som stämde så bra med verkligheten vad gäller flickor och pojkar; nämligen att om man är en pojke så ska man vara stor och stark och modig, men om man är flicka så gulligullas det så fort hon har ramlat och gjort illa sig. Visst, han överdrev kanske lite, men ni kanske förstår vad jag är ute efter, och kanske ligger det inte så långt från sanningen...
Och sedan är ju den stora frågan; vilket håll man ska gå åt? Ska man behandla både pojkar och flickor som på "flickans" sätt? Eller viceversa?
En annan sak jag kom att tänka på som jag läste i någon av kvällstidningar, inte för att jag har så mycket till tro till dem, men det var en pojke som hade kommit in på sjukhuset med spräckt skalle och läkaren hade skickat hem honom med orden "visa att du är en man!" Jag vill påpeka att pojken var SJU år...
Vi pratar om jämställdhet och det ska vara så lika, så lika mellan män och kvinnor men att sätta en rosa tröja på en pojke det går inte... Visst, många tycker säkert att det jag säger är långsökt men har jag ändå inte en bra poäng i det jag har sagt just nu... Tack, Polarn och Pyret, att ni har gått i bräschen för unisex modet för barn... Mer sånt, tack!!!
Jag vill bara få upp ögonen på oss människor hur vi egentligen är, och få oss att tänka om lite...
Jag - en sportnörd?
Så börjar VM i Åre imorgon och jag tycker det ska bli så roligt.
Jag bara älskar sport....att titta på alltså! Det är kanske inte så konstigt på ett sätt, men ändå konstigt på ett annat sätt.
Jag har senaste veckan kommit fram till följande vad gäller sport:
1. PRESTATION, JAG behöver inte prestera någonting överhuvudtaget.
2. KRAVLÖST, från MIN sida, inga måsten etc.
3. LYCKA, över att se sport och jag kan glädjas med alla som vinner (och känna lite vemod med de som förlorar)
4. LÄNGTAN, över att se framemot vissa evenemang, som VM i Åre tex.
Jag blir helt enkelt glad över att se på sport, och det blir ju inte sämre över att vi i Sverige har så MÅNGA bra och duktiga idrottsmän och idrottskvinnor. HEJA SVERIGE!!
Jag bara älskar sport....att titta på alltså! Det är kanske inte så konstigt på ett sätt, men ändå konstigt på ett annat sätt.
Jag har senaste veckan kommit fram till följande vad gäller sport:
1. PRESTATION, JAG behöver inte prestera någonting överhuvudtaget.
2. KRAVLÖST, från MIN sida, inga måsten etc.
3. LYCKA, över att se sport och jag kan glädjas med alla som vinner (och känna lite vemod med de som förlorar)
4. LÄNGTAN, över att se framemot vissa evenemang, som VM i Åre tex.
Jag blir helt enkelt glad över att se på sport, och det blir ju inte sämre över att vi i Sverige har så MÅNGA bra och duktiga idrottsmän och idrottskvinnor. HEJA SVERIGE!!
Veckan som varit
Den senaste veckan har varit ett rent helvete...
Jag åkte till mamma i torsdag och det var skönt. Men det var som att tårarna hängde bakom ögonlocken hela tiden, så i måndags tog jag en vindruvedag och bara var.
Jag tog en sväng till Helena och Johan. Sedan passade jag på att hälsa på Helén och hade det bara skönt. En självårdardag helt enkelt!
Nu börjar det kännas bättre igen men det är ändå som att något fattas.
Jag känner mig i obalans....igen....
Jag åkte till mamma i torsdag och det var skönt. Men det var som att tårarna hängde bakom ögonlocken hela tiden, så i måndags tog jag en vindruvedag och bara var.
Jag tog en sväng till Helena och Johan. Sedan passade jag på att hälsa på Helén och hade det bara skönt. En självårdardag helt enkelt!
Nu börjar det kännas bättre igen men det är ändå som att något fattas.
Jag känner mig i obalans....igen....