Panikångest?

När jag mådde som sämst för några år sedan fick jag då och då vad jag kallar "anfall". Jag vet inte riktigt om det kan kallas panikångest men när jag fick dessa "anfall" fick ingen röra i mig eller tala med mig. Och var det riktigt illa kunde dessa anfall pågå under flera minuter. Under anfallen kom det tusen olika bilder i mitt huvud, men efteråt kunde jag inte komma ihåg vad det var för något, trots att jag tillslut försökte fånga bilderna under dessa anfall.

Jag vet att dessa kommer när jag pressat mig alldeles för hårt, för hårt för mitt eget bästa.

Men idag var det annorlunda... Jag vet inte vad som hände med mig efter morgonmötet som var ganska påfrestande. Men jag kan inte sätta fingret på vad som var så påfrestande. Blodtrycket var nog högt alldeles för högt. Jag ville helst av allt lägga mig ner på golvet och spy. Jag lyckades samla mig och höll näsan ovanför ytan för att inte bryta ihop totalt. Och detta är inte alls vad jag upplevt förut när jag känt att det blivit för mycket. Jag sitter hemma nu och försöker komma underfund med mig själv och vad som egentligen hände på fm idag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback