Jag vill landa

Jag vill landa. Jag vill känna att jag inte ständigt är på väg någon annanstans. Jag har landat i mig själv, nu vill jag landa i mitt liv, i ett hem där jag kan landa och känna att här kan jag bo ett tag. Jag vill landa, det spelar egentligen inte så stor roll var det blir, bara att jag får känna att jag landar och inte ständigt är på väg till nya hem hela tiden. Jag har tappat räkningen på hur många hem jag har haft i mitt liv, bara i Umeå blev det väl 7-8 stycken på knappt 12 år.

Jag längtar efter min familj, jag längtar efter Luleå, jag längtar efter att få komma hem ett tag. Och jag hoppas att det blir snart, snart, snart. Jag VET att det blir snart. Jag vill träffa min familj ofta, det blir alldeles för sällan. Tiden bara rusar i väg och jag hinner inte riktigt med.



Jag vill landa...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback