Levande Liv

...känns det som tiden går. Fort, fort, fort framåt! Mot vad? Jag är osäker, jag vet inte hur framtiden ser ut. Inte längre än till hösten. Jag har saker som behövs göras men jag tycker att jag jobbar mest hela tiden för att tid ska finnas för dessa saker.

Nåja, idag ligger en arbetsdag framför mig...igen. Men istället för att gå hem direkt efter jobbet tar vi oss i kragen och möter upp en av Fredriks härliga kusiner i city. Det ska bli trevligt! Vad kvällen har i åtanke vet jag inte, vi får se helt enkelt. :)

Annars då? Nja, det känns som att jag hela tiden går och väntar på något. Jag vet inte riktigt vad. Eller det kan vara allt från en sak till hundra saker. Mammas fest, Umeå hägrar med allt vad det innebär, besök, resor både på hemmaplan, norrut och österut, pappas födelsedag och så vidare. Jag är sugen på att åka utomlands. Vi har fått fina erbjudanden igen, som gör det värt att resa, det vill säga det kostar inte alltför mycket.

Och jag längtar så enormt efter semestern! "Bara" 14 dagar kvar att jobba. Inte så många dagar egentligen. Och alla dagar är inte heldagar, faktiskt så känns det som att jag har mer korta dagar än heldagar. Det kommer att gå fort, alldeles för fort. Jag kan inte stoppa tiden, jag kan bara följa med och försöka njuta så mycket som möjligt av den. För i slutändan är tid allt vi har...