Levande Liv

Jag är helt enkelt för duktig. Och tror inte att det är ett skrytinlägg, nä, snarare tvärtom, jag är helt enkelt FÖR duktig för mitt eget bästa. Ribban ligger hög, hög, alldeles för högt och jag satsar alldeles för mycket för mitt eget bästa. Jag tycker inte riktigt om mig själv just nu, just för att ribban är för högt (ja, jag vet, jag har skrivit om detta förut) och jag blir inte en trevlig person att vara med när jag inte kan prestera såsom jag tycker att jag ska göra. Kraven är helt enkelt för höga, inte från andra utan helt enkelt från mig själv.  

Min kära mor sa till mig i morse; "Lisa, du är för duktig. Du måste sänka kraven på dig själv och sluta vara så himla duktig jämt och ständigt. Och ta inte livet på för stort allvar, allt ordnar sig ändå."  Och hon har rätt...egentligen... Det gäller "bara" att komma ut ur tankarna som snurrar runt, runt i huvudet... Jag blir alldeles yr, helt enkelt...  haha 

Idag skinner solen och jag ska ta en promenad innan jag ska luncha med J. Och de val man gör här i livet gör man alldeles själv med viss inverkan från omvärlden...