Levande Liv

                                 


Nu ska det spelas hela helgen lång. :D Ja, alltså i pauserna *harkel* av skrivandet på rapporten som ska vara inne i början av januari.

Bara för att jag för det mesta ställer upp och tar på mig jobb innebär det inte att personer på högre positioner kan sätta upp mig på tider som de inte har frågat mig om innan. Jag tycker det är brist på respekt gentemot sina anställda, precis som att vi anställda endast LEVER för vårt jobb. Det kanske är så för många, och visst, till viss del är det så för mig också eftersom jag verkligen älskar att jobba. Men bara för att jag gillar att jobba betyder det inte att jag ställer upp på vad som helst. Verkligen inte!

Jag har blivit betydligt bättre på att säga ifrån och jag tackar faktiskt nej då och då. Bara för att visa ett statement att de inte alltid kan lita på att jag ställer upp. Jag tror att man vinner respekt då och framför allt jag själv slipper känna mig utnyttjad i mitt jobb. Det är en sak att bli utnyttjad och en annan sak att känna sig utnyttjad. Och det sistnämnda är ialla fall för mig betydligt värre än det förstnämnda.

Sedan beror det ju helt på vilken arbetssituation jag befinner mig i. På en arbetsplats där inget fungerar, ställer jag inte upp på vad som helst. Chefen ska se till att personal finns på plats när det behövs och alla på en arbetsplats är viktig för att det ska fungera. Ibland fungerar det, ibland inte. Vad det beror på, kan jag inte säga. Kanske personalen drar åt helt olika håll... Men är jag på en arbetsplats där jag känner att; Här drar vi åt samma håll, så är jag mer benägen att ställa upp när det krisar. Det handlar om att ge och ta.

Just nu känner jag mig som en bricka i ett spel, och det är allt annat än okej. Jag kan ialla fall trösta mig med att jag inte kommer vara kvar speciellt längre inom denna organisation, men om jag hade varit fast anställd kan jag säga att jag inte hade orkat vara kvar speciellt länge. Speciellt när jag som "bara" är timanställd känner att stressnivån når de högre nivåerna när jag kommer till jobbet och ser att varor från flera dagar tillbaka inte är upplockade. Hur är det då för fast anställda? Orkar de inte bry sig längre och är likgiltiga inför sitt jobb? Så himla tragiskt iså fall. Jag vill ialla fall gå med gläjde till mitt jobb, och jag kan säga att jag inte gör det idag... Men å andra sidan så är jag ju bara där tillfälligt och jag vet att annat kommer såsmåningom...

                             

Jaaa, det är precis det jag är idag! Rastlös, otålig och fylld av mat upp till öronen. Och kanske är det det som är problemet. Lite motion och mycket mat är ingen bra kombination för frk P direkt. Jag mår fysiskt och psyiskt dåligt när det blir på det sättet, så det är väl egentligen bara att ta sig ut i blåsten och promenera lite grann. Hmmm! Bara... ;) Nåja, såsmåningom kommer vardagen igen och jag ska jobba imorgon igen så det blir ganska skönt att komma ut lite.  

Julaftonen var hursomhelst riktigt mysig och trevlig. Tack Bill och Bull för att vi fick komma och tack för ett trevligt sällskap till alla som var hos dem igår! Tydligen hade vi varit snälla i år oxå... ;) Synd bara att det tar sån jäkla tid att ta sig tvärs över staden och att vi på något sätt lyckas hamna bland ofräscha personer på både tunnelbanan och på bussen hemåt. Sa jag att jag var en argbigga? 

                    

Dock har jag försökt råda bot på argbiggan, dock inte med hjälp av en promenad, utan att planera vår 30-årsfest nästa år i stora drag. Vilka vi ska bjuda, vilka lokaler som finns tillgängliga, funderingar på inbjudningskort etc. Vi har det mesta klart i huvudet hur vi vill ha det och det viktigaste för oss är de vi bjuder kommer eftersom våra vänner och vår släkt är utspridd över hela landet. Och om någon ändå skulle vilja ge oss något så är vi tacksam för upplevelser av olika slag eller bidrag till någon vandringsresa eller liknande. Det har vi båda pratat om att vi vill göra. Jag har även fixat och trixat lite inför vårterminen. Och jag håller tummarna för att det blir som vi vill att det ska bli. Fastän jag vet att livet för det mesta aldrig blir som man tänker sig att det ska bli. Och skulle det inte bli som vi hoppas, ja, då finns det förmodligen en mening med det också. Men hoppas kan jag ju alltid göra!

Imorgon går jag ut på ett sexdagarspass på jobbet. Under veckan ska jag även försöka få klart min rapport och så ska vi på operan Pärlfiskarna. I veckan som var fick jag tips av en arbetskamrat om Nötknäpparen, en balett, som jag köpte biljetter till igår innan vi åkte iväg på julfirandet. Kanske det tycks märkligt att gå på både opera och balett under en tid på knappt två veckor. Men jag är nyfiken på nya kulturella ting och det är bara att passa på när vi faktiskt bor där vi bor just nu. Utbudet är ju enormt och vi vet ju aldrig hur länge vi är kvar här...

---

Dagen till ära ska jag äta en sushilunch med Anna i Nacka Forum och vi ska titta på alla som hysteriskt springer runt i panik efter den perfekta julklappen och slåss om julskinkor på matvaruaffärerna. Det ska bli mycket intressant att studera. ;)

Bara igår var det en hel del på jobbet. Folk som verkade köpa alla sina julklappar på mitt jobb. Inget fel med det, vi har varor så det räcker och en hel del trevliga produkter om jag själv får säga det. Det märkligaste igår var en kund som tyckte det var hysteriskt kul att vi sålde vätskeersättning för UNICEFs räkning vilket innebär att man köper ett kort för 100 kr och därmed går dessa pengar till UNICEF. Jag förstod inte det roliga i det så jag sa bara; "Okej...." Jag sålde faktiskt en hel del av dessa kort igår. Riktigt roligt! Heja alla dessa personer! :)

Bjuder på ett helt underbart klipp från Kvarteret Skatan där Johan Glans är tomte. Så himla bra!

Gårdagen var mycket märklig. Eller rättare sagt jag träffade på många märkliga personer, både på jobbet och utanför jobbet. Kunder som ställer märkliga frågor om intima delar av kroppen. Några prövning helt klart, men jag lyckades bra, om jag själv får säga det. Efter jobbet var det fest i Bromma och ännu mera märkliga människor mötte vi där. Jag kunde inte låta bli att skratta när vi senare på kvällen gick till tunnelbanan. Vilka galningar! OCH när vi väl står och väntar på tunnelbanan kommer det två tjejer som är klädda som det vore sommar och som att de erbjöd vissa speciella tjänster. När de sedan öppnar munnen och pratar på breddaste värmländskan, då blev det bara för mycket. Jag var tvungen att gå ut från vänthallen för att få skratta lite mer!

Att sticka ut näsan genom dörren var inget jag var direkt sugen på när jag öppnade ögonen i morse. Ute snöade som bara den och vinden ven runt knutarna på huset. Men... när jag väl traskade iväg till jobbet infann sig en helt underbar lyckokänsla. Så underbart vackert det var med allt det vita! Och nu kanske det låter som en klyscha men det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Och jag kan faktiskt bara instämma för numera uppskattar jag allt slags väder i lagoma mängder, bara jag få ha på mig rejäla kläder så jag slipper bli kall eller blöt. Att ta en promenad i störtregn är inga problem, inte heller att vara ute när det snöar som bara den. Bara jag slipper bli kall eller blöt som sagt.

Jag kan verkligen förstå att de som inte upplever vintern med snö så ofta eller kanske aldrig tycker att det är exotiskt. Jag som är uppvuxen med vinter och kyla i norra Sverige tycker ändå att nuvarande vinterväder är underbart vackert. Och sedan är det en fröjd för ögonen att se allt det vita istället för den ständiga gråa hösten som vi har haft i år.  

Känslan jag hade på morgonen infann sig igen när jag gick hem ikväll. Snön låg så fint på de stora ekarnas kala grenar och jag fylldes av den vackra bild som var framför mina ögon. För vackert är det med allt det vita, oavsett om man gillar snö eller ej. Att få känna hur snön knarrar under skosulorna, det är bara så härligt! Bara att njuta medan det finns kvar! :)

Och det känns inte helt fel faktiskt... Bara göra det jag ska, göra det bra så alla blir nöjda med mig för att sedan gå hem nöjd och belåten över det jag presterat just den dagen.

Så nu kör vi! :)

Jag är expert av högsta grad av att göra livet lite extra besvärligt för mig själv. För om livet inte ger en nog med utmanningar så får man väl ställa till det själv så man får reda upp det på bästa möjliga sätt. Men på något konstigt sätt fixar jag det alltid. Tanken; "Det klarar jag aldrig" hamnar väldigt sällan i mina tankar. För man klarar alltid mer än vad man tror, bara man vågar hoppa ut i tomma intet.

Och jag hoppar med glädje och spänning ut i ovissheten...

Jag har tänkt på en sak; Om man ogillar måndagar, bara för att det är måndagar, så innebär det att man ogillar 1/7 av ens liv. Helt utan egentlig anledning. Ganska onödigt eller hur?!

Hursomhelst så har jag kommit hem efter några härliga dagar i Norrbotten. Jag har slöat och plöjt böcker. Helt underbart! Jag har blivit gödd som bara den. Sockernivån i mitt blod har inte varit att leka med om jag säger så. På en konstant hög nivå! Skumtomtar, palt, fisksoppa, gröt, daim, julmust etc. Massor med gottegottgott! Så nu får jag väl fasta fram till julen. hahaa

Veckorna som kommer består av jobb, plugg, träffa vänner och släkt. Riktigt mysigt ska det bli! Och jag fnyser åt julhysterin, julklappar och allt vad julen är. fnyssss Eftersom jag inte jobbar på julafton så åker vi till mannens underbara moster med man och det ska blir riktigt trevligt. De är så mysiga och goa. Människor som man helst vill ha runt sig hela tiden. Det ser jag fram emot! Och inga julklappar behövde vi ha med oss. Det gillar jag ännu mer. ;)

---

Jaha, nu är det en vecka sedan jag skrev något. Och vad har då hänt på denna vecka? Joohoo, en hel del faktiskt. Helgen plus lite till tillbringades i Umeå med våra kära och underbara vänner. Helt underbart skönt har det varit och det bästa med helgen var nog ändå att vi faktiskt, för en gångs skull, inte behövde stressa ihjäl oss mellan våra inbokade träffar. Måndagen och tisdagen bjöd på spännande möten inför framtiden och som jag skrev i mitt senaste inlägg har det gått lite mer från oklart till lite mindre oklart. Nu är det bara vänta och se vad som händer när julhelvetet är över och vi är inne på år 2010. Jag ser fram emot kommande år och vad det har i sikte, för mycket roligt blir det. Ialla fall vad jag tror och vad jag har planerat. Trots att vi har gjort en hel del roligt 2009 känns det ändå som att detta år har varit ett slags mellanår. Liksom en mindre rolig vägsträcka som jag bara har varit tvungen att passera för att komma till mitt slutliga mål. Men snart är jag i mål och det känns så himla bra!

Inte helt fel är det heller att jag just nu är hos mamma och Per. I Norrbotten. Så underbart skönt! Hemtentan är snart överstökad, en fråga kvar att avklara innan jag skickar in den på fredag. Riktigt skönt! Jag ska bara njuta av dagarna jag har här. För när tentan är klar, imorgon förhoppningsvis, ska jag bara läsa böcker, se någon film och njuta av lugnet innan julen är här som innebär arbete och renovering. Och så himla lyxigt det ska bli att få ha en bil över jul och nyår. Tack snällaste V! Vilken lyx! :) Kanske, kanske blir vi klar med köket, eller ialla fall införskaffat alla saker till att färdigställa köket.

Nu ska jag umgås med min underbara mamma. Ha det gott!

...ska avverkas innan nyår. Och julkalendern jag hade tänkt göra i år liksom jag gjorde förra året stryker jag från min lista. Energin tryter och jag använder det lilla jag har till skolarbete. Dessutom kommer jag troligtvis vara utan uppkoppling en stor del av kalendertiden. Bara det fick mig att ta beslutet att hoppa över kalendern i år. Stressmomenten stryker jag en efter en. Och det är skönt att datorn är avstängd under kvällarna nu. 

Nästa vecka befinner jag mig i Norrbotten. Underbara härliga Norrbotten! Jag ska ta djupa och långa andetag så hela min kropp fylls med luft från norra delen av Svea rike. Jag ska hämta kraft för det som komma skall under jul och nyår. Jobb kombinerat med skolarbete. Och vad kan då vara bättre än att leta sig tillbaka till sina rötter och hämta massor av energi från umgänge med sin familj? Min knasiga, knäppa, galna och heeeelt underbara familj! Nästa vecka ses vi! :D

Nu hugger jag in på hemtentan som ramlade in på mailen medan jag var på lunch med Josefa.