En argbigga

Jaaa, det är precis det jag är idag! Rastlös, otålig och fylld av mat upp till öronen. Och kanske är det det som är problemet. Lite motion och mycket mat är ingen bra kombination för frk P direkt. Jag mår fysiskt och psyiskt dåligt när det blir på det sättet, så det är väl egentligen bara att ta sig ut i blåsten och promenera lite grann. Hmmm! Bara... ;) Nåja, såsmåningom kommer vardagen igen och jag ska jobba imorgon igen så det blir ganska skönt att komma ut lite.  

Julaftonen var hursomhelst riktigt mysig och trevlig. Tack Bill och Bull för att vi fick komma och tack för ett trevligt sällskap till alla som var hos dem igår! Tydligen hade vi varit snälla i år oxå... ;) Synd bara att det tar sån jäkla tid att ta sig tvärs över staden och att vi på något sätt lyckas hamna bland ofräscha personer på både tunnelbanan och på bussen hemåt. Sa jag att jag var en argbigga? 

                     Argbigga

Dock har jag försökt råda bot på argbiggan, dock inte med hjälp av en promenad, utan att planera vår 30-årsfest nästa år i stora drag. Vilka vi ska bjuda, vilka lokaler som finns tillgängliga, funderingar på inbjudningskort etc. Vi har det mesta klart i huvudet hur vi vill ha det och det viktigaste för oss är de vi bjuder kommer eftersom våra vänner och vår släkt är utspridd över hela landet. Och om någon ändå skulle vilja ge oss något så är vi tacksam för upplevelser av olika slag eller bidrag till någon vandringsresa eller liknande. Det har vi båda pratat om att vi vill göra. Jag har även fixat och trixat lite inför vårterminen. Och jag håller tummarna för att det blir som vi vill att det ska bli. Fastän jag vet att livet för det mesta aldrig blir som man tänker sig att det ska bli. Och skulle det inte bli som vi hoppas, ja, då finns det förmodligen en mening med det också. Men hoppas kan jag ju alltid göra!

Imorgon går jag ut på ett sexdagarspass på jobbet. Under veckan ska jag även försöka få klart min rapport och så ska vi på operan Pärlfiskarna. I veckan som var fick jag tips av en arbetskamrat om Nötknäpparen, en balett, som jag köpte biljetter till igår innan vi åkte iväg på julfirandet. Kanske det tycks märkligt att gå på både opera och balett under en tid på knappt två veckor. Men jag är nyfiken på nya kulturella ting och det är bara att passa på när vi faktiskt bor där vi bor just nu. Utbudet är ju enormt och vi vet ju aldrig hur länge vi är kvar här...

Att leva är mer än att bara hålla sig vid liv

Latinskt ordspråk

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback