Levande Liv

Nu har en månad gått sedan vi tog bort vår älskade hund. Saknaden är så otroligt stor, det går inte en timme utan att jag tänker på honom. Det första jag tänker på när jag slår upp ögonen på morgonen är min Rulle. Fortfarande ofattbart att han inte är här hos oss.

Tiden bara springer iväg och jag vet knappt var den tar vägen...

Jag har blivit en sån där som går med stavar. Det kändes lite töntigt först men sedan blev det bättre och det var verkligen skönt. Få upp tempot, det var länge sedan jag gick så fort. Jag har precis kommit in från första turen och det var såå härligt att komma ut.

Jag har knappt varit ute och gått sedan vi tog bort Rulle. Jag ska försöka komma igång med mina morgonpromenader igen, för det är en sån bra start på dagen. När jag kom in gjorde jag ett tryck och gick med en del tidningar,batterier samt annat smått och gott till soprummet. Jag kände att jag fick energi och lite ork för att göra ett tryck på det som behövs göras.

Jag sorterade vår stora hög som legat på sängen i kontoret igår kväll. Rensade upp i köket. I helgen blir det rensning av klädkammaren och allt som är under mitt skrivbord. Jag behöver rensa bort och ur för att få ordning och reda, både här hemma och för att känna mig lugn inombords. Så lite saker som möjligt, saker drar verkligen energi och det är det sista jag vill...

Men både lördag och söndag morgon ska jag börja med en lååååång promenad med mina nyinförskaffade stavar. :D

Trevlig helg på er alla!

Så har man hittat lite "ny" musik, Bo Kaspers Orkesters musik strömmar ut ur mina högtalare jämt och ständigt nu. En av favoriterna är "Vi kommer aldrig att dö". Här är texten;

Skriv en bok som alla läser ge pengar till ett institut
gör en sång som barnen sjunger när terminen tagit slut.
Sy upp en kollektion kläder ge ditt namn till ett gevär
var det extra i parfymen den som vackra kvinnor bär.

Vi kommer aldrig att dö. Vi kommer alltid att leva
vi kommer aldrig att dö. Vi kommer alltid att leva
Vi kommer aldrig att dö. Vi kommer aldrig att dö.

Säg ett ord som blir bevingat sätt en flagga på en topp
spring på under tre minuter ett femtonhundrameterslopp.

Vi kommer aldrig att dö............

Korsa apor med kaniner och få ett pris ur kungens hand
se till att skaffa några ungar eller sätt en värld i brand.

Vi kommer aldrig att dö...........

Idag är det tungt, vet egentligen inte varför...

Saknaden är enorm.

Jag har fortfarande svårt att förstå att du, vår lilla Rulle, inte finns hos längre. Jag kan förnimma mig om känslan när jag strök dig över huvudet och din sträva päls mot min hud. Jag kan se dig framför mig, när du kommer springandes in genom ytterdörren direkt in mot köket för att se om det fanns något att äta. Allt med dig, hur du lät när du drömde, hur sina tassar lät när de skrapade över parketten. Hur du kunde vandra fram och tillbaka tills du gjorde oss vansinniga. *ler vid minnet* 

Du ska vet att det inte går en timme eller en dag utan att jag tänker på dig, min älskade lilla hund.

Allt är verkligen som det INTE ska vara idag.

Kaos. Överallt.

I vårt hem. I min tillvaro. I mitt huvud.

Det värsta är i mitt huvud.

Hur hanterar man kaos?

Tankarna rusar genom mitt huvud i ljusets hastighet och koncentrationen är likamed NOLL!
 
Orkar inte med svammel runt omkring mig, det tar energi.

Orkar inte med människor som jag inte vet var jag har dem, ena dagen glad och nästa sur.

Orkar inte tassa runt för människor, om det inte passar, kan de bara dra!

Var är kontinuteten?

Hur orkar man egentligen stiga upp ur sängen en sån här dag som idag?

KAOS

Så var valdagen här och jag har gjort min plikt som medborgare och lagt min röst.

Det kommer att bli spännande ikväll och följa med på tv måste man ju självklart göra. Jag hoppas så att det blir skifte i Bregottfabriken.

Jag saknar min hund så otroligt mycket idag...

Så är hösten här, sommaren är slut. Luften är frisk och klar. Mörket smyger sig in genom fönstrerna på kvällarna och jag tänder värmeljus överallt och bara myser i mitt hem och hur mitt liv är just nu. Trots att det blir mörkare och mörkare ute nu, så är det tvärtom i mitt inre, jag skymtar ljuset där inne.

Kraften är inte tillbaka och jag kan tänka mig att det kommer att ta ett tag innan den är helt tillbaka. Jag gör inte mer än vad jag orkar, vardagen är viktigast just nu, skolan är prio ett, allt kommer efter det.
Jag klarar inte av att ta mer än en dag i taget, framförhållningen är inte mer än en vecka framåt. Jobbigt men jag vet att om det blir för mycket kommer jag att kollapsa. Det gäller att se sina begränsningar men det är svårt när hjärnan vill mer än vad kroppen orkar.

Jag vill vara bland vänner som jag mår bra av, jag behöver deras energi och kraft, jag undviker de som drar ur mig den lilla energin och kraften som jag har. (Tack, Jenny och Helén, för tisdagkvällen, ni gav mig så mycket energi, TACK, TACK, TACK!!!)

Jag börjar känna mig glad igen... 
 

Så har det gått några dagar sedan vi tog bort Rulle... Det är så tomt efter honom, jag trodde aldrig att det skulle vara så här fruktansvärt hemskt! Jag saknar honom så mycket, det går inte att beskriva... Jag visste att den där dagen skulle komma inom en kort tid och vi hade sagt att vi skulle ge honom sommaren.

I onsdags var det den första riktiga höstmorgonen, hösten kom då och sommaren var över, så skulle även Rulle vara borta. Han var lika duktig och fin som vanligt. När han hade fått lugnande ville han ändå visa oss att han visst kunde stå upp även fast benen knappt bar honom, viftande på svansen och nära mig ställde han sig.

Vardagen kommer att bli annorlunda, nu är vi bara tre stycken, och Rulle fattas oss så otroligt mycket.

Jag känner bara att jag skulle vilja vara själv ett tag, vara hemma själv och pyssla på. Städa efter Rulle (samt våra inneboende vi haft i 4 veckor) och sörja i min egen takt, utan att någon är här. Och det kunde inte ha kommit mer lämpligt att Fredrik ändå bestämde sig att vara med på älgjakten i år. Han kommer att åka imorgon, söndag, och komma hem på onsdag. Jag ska passa på att vara hemma mycket och pyssla.

Livet går vidare men det kommer aldrig att bli detsamma utan Rulle.