Levande Liv

Ibland kan man bli rakt förvånad över vad ens andra hälft går runt och tänker på, och det gör att jag älskar honom ännu mer, om det nu är möjligt...

Skriver ett snabbt och kort inlägg under en paus i mitt skrivande på arbetet som ska redovisas på torsdag.

Nästa år ska jag vara på bokmässan i Götet. Så det så! Now you know! ;) Många av bloggarna jag läser dagligen är av folk som antingen är författare och/eller jobbar inom bokskapandets värld. En av drömmarna jag har är att oxå få vara där... Kanske någon gång tar jag mig för och skriver en text...

Jag är som alla vet inne på mitt sista år på universitetet, jag ska snart ut i arbetslivet men jag går fortfarande runt och undrar om jag har valt rätt och det vet jag väl egentligen först när jag börjar jobba. Jag har provat många olika vägar men ändå är jag osäker på att jag har valt rätt i mina studier. Vissa dagar känns det helt rätt, vissa inte. Jag är en sökare...

En vän sa till mig tidigare i år; Först och främst är jag X, sen är jag allt det där andra runtom. Och den meningen har verkligen fastnat i mitt huvud. För det är så sant. Och jag tänker upprepa hennes ord: Först och främst är jag Lisa, sen är jag allt det där andra runtom. Jag vill vara så mycket mer än bara mitt yrke och jag VET att jag är så mycket mer än det jag pysslar med på dagarna även fast det är min huvudsyssla. Jag är en sökare...

Jag vill att mitt liv ska vara innehållsrikt och att det är jag som ska styra mitt liv och ingen annan. Jag har bara ett liv och jag ska göra det till det bästa. Jag ska bejaka mig själv och mina intressen. Jag vill inte vakna upp när jag är gammal och tänka på allt som jag velat göra men som aldrig gjort. Jag vill inte vara så feg att mina drömmar förblir drömmar, jag vill förverkliga mina drömmar. Jag är en sökare... Och jag hoppas att jag aldrig slutar söka...

Ikväll åker jag hemåt och oj, vad jag längtar. Låt den här dagen gå fort så jag får sätta mig på bussen med hörlurarna i öronen, sova gott och komma fram till huvudstaden snabbt som bara den.

Schemat för kommande moment fick jag igår, hmmm, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka men det ska nog gå bra att vara lite här och lite där. Jag kommer nog få tänka mer än vanligt var jag är någonstans när jag vaknar på morgonen...

Och motivationen är allt annat än på topp just nu... Inte lätt heller när jag har hemlängtan...

Men ikväll ska jag träffa en vän som jag inte träffat sen... ja, det var nog i våras någon gång... så det blir det kärt återseende... :D

...eftersom jag skriver här i dag så överlevde jag förra veckan men det var knappt... Jag var nämligen halvt medvetslös av trötthet igår och alla som känner mig vet hur jag blir då...

Så var H och J:s bröllop över och förbi. De hade himla tur med vädret och de var såååå fina. På festen serverades det god mat och dryck, och framförallt var det en bra stämning.



Nu tar jag nya tag men längtar till torsdagen då jag får sätta mig på bussen hem mot mannen och katten.

Jag vet inte riktigt vad som har hänt med mig, men jag har blivit så otroligt blödig på sista tiden. Det räcker med att jag lyssnar på en speciell låt eller lyssnar på mina favoriter just nu, e.s.t, för att jag ska börja gråta. Jag kan tänka på personer som inte finns längre och saknaden blir så stor att tårarna trycker på under ögonlocken. Eller bara det att jag ska lämna mannen några dagar.

(Och NEJ, jag är inte gravid!)


Anledningen till att jag skriver detta är att jag ska på bröllop på lördag och jag har insett att jag måste skaffa massor med näsdukar!

Det bor en ängel i mitt rum
hon har sitt bo ovanför mitt huvud
hon gör mej lugn
och hon viskar till mej
allt det jag säger dej

Det bor en annan i min kropp
hon har den vackraste av själar
hon är kärlek och hopp
och hon berättar för dej
hur mycket jag älskar dej

Det bor en ande vid min fot
som blåser värme över huden
det kittlar och du såg att jag log
men när hon andas på mej
är det för att jag ska komma
och värma dej

Här är jag med allt det andra
som gör en människa hel
och jag hoppas
jag hoppas att du orkar
och att ängeln i rummet
det är henne
du ser

Precis innan jag slår upp mina vackra blå på morgonen måste jag tänka till på var jag befinner mig. När jag tänker att jag ska gå på stan måste jag tänka i vilken stad jag är i. När jag sitter här i mitt tillfälliga boende och tänker att det var länge sedan jag såg kissen måste jag påminna mig själv att kissen är hemma och inte här.

Ja, listan skulle kunna göras hur lång som helst men jag kan bara konstatera att det är förvirrande att vara en slags hoppjerka. Konstigt ord btw...

En tuff vecka ligger framför mig och jag ska ta en dag i taget för att klara av den.

Då vet ni hur jag har det, hur har ni det?

...hälsar SL. Så här tyckte SL att jag skulle ta mig från Ösbydalen till Slussen, observera att buss 474 har slutdestination slussen. ;) Humor när den är som bäst!




Jag har fler exempel på detta, kanske kommer de upp lite senare.

Hon är så söt när hon sover
själv har jag inte fått mig en blund
Det är den bästa av gåvor
att kunna sova lugnt

Hon är så söt när hon vaknar
när hon sträcker ut sig som en katt
och säger att hon nu saknar
det som hon drömt i natt

Hon är så söt när hon rodnar
när hennes kinder snabbt ändrar färg
så söt när hon frågar
om jag kan tänka mig

Hon är så söt när hon säger
jag tror jag stannar kvar i sängen hela dan
när hon säger att det bästa med mig är
att jag är likadan

Men jag har börjat fundera
det här känns nästan alldeles för bra
Det kommer aldrig fungera
det är så det brukar va

Tänk vad små saker i livet kan göra en glad. Som till exempel, hitta vattenkokaren från Umeå och kunna byta ut den mot den dåliga vi köpte förra hösten.

...rullar tåget igen... En dag i taget för att man inte ska bli överväldigad av det som ska göras. Lägga upp ett schema för att klara av september, mycket som ska hända och mycket som ska göras. PUST!

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bort om orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till
(Oh, oh, oh...)

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
För att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här
Och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv




En liten påminnelse att vi ska ta vara på varje minut här i livet....

Jag uttrycker mig som min älskade muminkompis, 9 månader har vi kvar i Umeå. Man kan nästan se det likvärdigt med en graviditet. I slutet av maj eller början av juni kommer vi vara nyförlösta ekonomer, enda skillnaden jämfört med en bäbis är att vi kommer att sitta på väldigt mycket nyttig (?) kunskap för våra kommande arbetsgivare. =)

God natt!

Ikväll bär det av till Umeå i nattbussen. Spännande att se hur det går. Pallar min rygg av det? Kommer ändan att domna bort efter ett tag? Kommer jag kunna sova? ;) Sista året nu, bara köra och tuta! Fram kommer jag nog att komma. Kan inte låta bli att fundera på var jag kommer att vara om ett år...