Saknad

Jag ska inte sticka under stol att jag saknar Gustavsberg. Och Stockholm. För det gör jag. Mycket.

Mina turer runt Ösbyträsk och Farstarundan. Nackamasterna som man såg blinkandes nerifrån hamnen, långt borta men ändå nära. Gammalt som möter nytt på de gamla bruksgatorna. Kvarndammen som man kunde gena förbi på väg till Fredriks jobb. Hamnen som påminner en om bruket som varit och som till viss del är kvar. Outleterna i hamnen, en titt in dem bara för att se på allt vackert som finns. Naturen är så annorlunda mot för vad jag varit van vid. Stora ekar, där jag inte kan låta bli att undra vad de har för historia att berätta, om de bara kunde tala. Och allt vatten, detta underbara element...

Närheten till Stockholm. En halvtimme bort. Pulsen. Söder, älskade Söder. Götgatan. Som jag saknar dig. Gamla stan, när jag väl kommit på att Gamla stan är så mycket mer än Västerlånggatan så gillar jag dig ännu mer. Österlånggatan med alla små gallerier och butiker. Utbudet som är i Stockholm saknar jag, för det finns fasen allt där. Och snacka om att jag blivit bortskämd med Stockholms utbud.

Jag hoppas vi ses snart igen, älskade Gustavsberg, du har satt spår i mig...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback