Levande Liv

Livet handlar egentligen om ganska enkla principer, nämligen om att ge och att ta. För vilken människa är villig att bara ge hela tiden? Inte många av de jag känner i alla fall. Med det menar jag inte att man ska räkna gångerna man ger för att sedan få tillbaka precis lika många gånger som man har gett. Absolut inte! Har man bra personer runtomkring sig så vet man att i långa loppet går det jämt ut. Och de som tror att de gör saker och ting utan att förvänta sig något tillbaka... Jag vet inte, men de måste antingen vara väldigt naiva eller väldigt dumma...

Jag har ganska lätt numera att se igenom folk ganska lätt. Folk som hela tiden ska ha något för det de gör. Dessa personer ogillar jag starkt! Det finns några få såna i min närhet, som jag av naturliga skäl inte kan välja bort, men bara för att jag inte kan välja bort dem så undviker jag dessa personer in i det längsta. Blod är inte tjockare än vatten. Snarare tvärtom! Varför ska jag umgås med en person jag är släkt, bara för att vi är släkt eller kanske ingift släkt, om jag inte gillar personen i fråga? Jag har vänner som står mig betydligt närmare än släktingar  och det är med dessa vänner jag väljer att spendera min fritid med.

Personer som kör med fula metoder finns överallt, men när de står en nära känns det extra mycket. Besvikelsen blir så mycket större och ibland är det svårt att hantera sina känslor. Man kan inte ändra på personer men personer som kör sitt eget race hela tiden och förväntar sig att personerna närmast snällt ska ställa sig in i ledet, ja, då tycker jag att dessa personer har brist på självinsikt. Personer som skyller på andra för att deras liv inte blivit som de tänkt sig. Vi har alla ett eget ansvar för hur våra liv ska och inte se ut. Vissa saker kan man välja, vissa inte.
 

                                                             Händer för att kunna ge och ta.
 
Men något som borde vara ganska enkelt att välja, eller snarare välja bort, är personer som inverkar alltför negativt på ens liv. Vilka personer vi vill ha i vårt liv kan vi i stor utsträckning välja. Uppför någon sig illa mot en eller påverkar en negativt, ja, då tycker jag att man ska välja bort den person, kanske bara för ett litet tag ibland. Att det kanske är ens mamma, pappa, syster, bror eller någon av ens närmaste vänner spelar inte så stor roll... 

Ibland krävs det drastiska åtgärder för att sedan förhoppningsvis uppskatta varandra igen. Sätta ner foten och klargöra att vissa beteenden inte är okej när det drabbar mig som enskild. Bara för att man är nära släkting eller vän betyder det inte att man får bete sig på vilket sätt som helst. Det är vid såna här tillfällen jag tror det är bra att man tar time-out från varandra, så länge man inte är långsint och att båda är villig att förhoppningsvis hitta tillbaka till varandra. Är det mening att man ska hitta tillbaka till varandra, ja, då tror jag att man också gör det.