6 december - Kissen
Så var vi hemma igen efter en mycket, mycket trevlig kväll i Båstad med god mat, show och mycket dans ända fram till strax efter två. Och tack gode gud för att det INTE blev julbord, det blev faktiskt lite av en norrlandsbuffé. En supergod förrätt med västerbottensost i, röding till huvudrätt och glass med en god bit paj. MUMS! Så det är en liten sliten Lisa som sitter bakom skärmen just nu, men det var så värt det och vi fick umgås med mycket trevliga personer.
Men det var inte därför jag var här utan för att skriva om dagens ämne, nämligen kissen. Våran katt har många namn och vi har väl egentligen inte något riktigt namn på henne utan när vi pratar om henne så kallar vi henne Kissen, Fnarr, Tjockis, Hooooooon och så vidare. Ni som känner oss vet. ;) Vår katt har vi haft sedan hösten -98 och hon är nu 10 år. Och en helt underbar katt, uppfostrad som en hund och hon lyssnar faktiskt på vad vi säger. Hon vet var hon får och inte får vara eller göra. Och skulle det vara så att hon ändå är någonstans där hon inte får vara exempelvis sovrummet, så säger vi bara: Småkissar ut! så springer hon ut fortare än blixten.
Oftast ligger hon i sin bädd i hallen eller på en rund matta i vardagsrummet och smälter maten som hon nyss har ätit. Hon skriker när hon är hungrig och ni ska veta att man knappt kan röra på sig när det är kris med maten. Jag är glad över att vi har en katt, det rör sig lite här hemma och det är rogivande att bara se på henne när hon ligger och sover. När vi har balkongdörren öppen ligger hon ofta ute i Oasen och spanar på det som händer nere på marken. Även när vi bodde på Röbäck och inte hade inglasat lärde vi henne direkt att hon inte fick vara uppe på räcket utan bara nere på golvet. Ofta låg hon där ute, njöt av solen och kolla läget nere på marken även här. Så vår lilla katt är en riktig livsnjutare och kanske ska vi människor ta efter mer av djurens beteende... :)
Men det var inte därför jag var här utan för att skriva om dagens ämne, nämligen kissen. Våran katt har många namn och vi har väl egentligen inte något riktigt namn på henne utan när vi pratar om henne så kallar vi henne Kissen, Fnarr, Tjockis, Hooooooon och så vidare. Ni som känner oss vet. ;) Vår katt har vi haft sedan hösten -98 och hon är nu 10 år. Och en helt underbar katt, uppfostrad som en hund och hon lyssnar faktiskt på vad vi säger. Hon vet var hon får och inte får vara eller göra. Och skulle det vara så att hon ändå är någonstans där hon inte får vara exempelvis sovrummet, så säger vi bara: Småkissar ut! så springer hon ut fortare än blixten.
Oftast ligger hon i sin bädd i hallen eller på en rund matta i vardagsrummet och smälter maten som hon nyss har ätit. Hon skriker när hon är hungrig och ni ska veta att man knappt kan röra på sig när det är kris med maten. Jag är glad över att vi har en katt, det rör sig lite här hemma och det är rogivande att bara se på henne när hon ligger och sover. När vi har balkongdörren öppen ligger hon ofta ute i Oasen och spanar på det som händer nere på marken. Även när vi bodde på Röbäck och inte hade inglasat lärde vi henne direkt att hon inte fick vara uppe på räcket utan bara nere på golvet. Ofta låg hon där ute, njöt av solen och kolla läget nere på marken även här. Så vår lilla katt är en riktig livsnjutare och kanske ska vi människor ta efter mer av djurens beteende... :)
Kommentarer
Trackback