Begravd i uträkningar och modeller

En vecka kvar innan tentan går av stapeln och det är en hård vecka framför mig. Jag tar en dag i taget och försöker känna lugnet, jag vet ju att belöningen kommer sen... :D 

Låt mig få bjuda på lite funderingar till dess....

Nästan en hel vecka ledigt efter tentan men jag är inte där än. Jag är här, just här, just nu. Det är minst lika viktigt att komma ihåg som att man har något att se fram emot, att vi faktiskt är här och nu. Inte om en minut, inte om en timme eller nästa vecka utan NU. Det låter kanske som en klycha och det kanske är det, men även fast det känns hårt emellan åt (som förra veckan) är det viktigt att se vad man har just här och just nu. Och visst, det är faktiskt inte fel att känna att andra har det bättre än en själv, det är bara mänskligt, men se dig om då och se vad just DU har. Man står sällan utan något.

Att en del människor säger att: "Det och det skulle jag ALDRIG klara av" Men jag tror att när just du, eller jag eller någon annan för den delen, är i den speciella situationen kommer du klara av mycket mer än vad du någonsin trott att du skulle kunna göra. På något sätt överlever man alltid. Jag kan känna det ibland, jag överlever, för jag vet hur dåligt jag har mått och överlevde jag det, ja, då överlever jag nog mest... Livet ger en perspektiv på...ja, på livet...helt enkelt...

Slut på funderingar för denna gång.

Nu ska jag äta lite innan jag ska möta Emma på skolan, för att åter igen begrava huvudet i modeller och uträkningar.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback